1 mars 2024

Hopp om mer hållbart mode – med ny teknik för textil­återvinning

Vår textilanvändning är i dag nästan helt linjär. Av de miljontals ton textilier som årligen kommer ut på marknaden, slutar nästan allt som avfall. En del i problemet har varit svårigheterna att återvinna plagg som innehåller olika typer av fibrer – en utmaning som skogsbolaget Södra har en lösning på.
I ett RE:Source-finansierat projekt undersöker de olika reningstekniker för att separera bomull från mer komplexa material. För att våra textilier ska få längre liv.

Drygt hundra miljoner ton. Så mycket kläder kommer varje år ut på den globala marknaden. Men till skillnad från andra material vi använder mycket av, så återvinns mindre än en procent av den textil som tillverkas. Istället hamnar de på deponier eller eldas upp.
– Detta är en jätteutmaning. En lastbil med textilier bränns eller deponeras varje sekund globalt. Det är ett otroligt resursslöseri att inte ta hand om det här materialet, säger Helena Claesson, projektledare på Södra, som gör dissolvingmassa som bland annat blir till viskos och lyocell.

Helena Claesson, Södra.

Fler fibertyper – nya utmaningar

En utmaning med textilåtervinning är de blandade materialen, som kan vara svåra att separera. Ju fler material en textil innehåller, desto mer komplicerad är den att återvinna. Och trenden går idag tyvärr åt fel håll – allt fler plagg innehåller mer än två fibertyper. Den som kikar in i sin garderob för att se vad kläderna innehåller, hittar till exempel ofta några procent elastan inblandat i plagget.
– Det är populärt idag, både för att det är skönt och praktiskt med lite stretch i kläderna, men även för att få ner kostnaderna. Den trenden måste vi bort ifrån, det är för billigt med plastprodukter och det utgör en stor utmaning för återvinnare av textil, säger Helena Claesson.

Foto: Södra/Fredrik Syrén, Ny Studio

Ny innovation skapar lösningar

Ska vi lyckas med en cirkulär textilahantering så måste vi kunna återvinna det mesta av textilierna. På Södra frågade man sig: vad kan vi bidra med för att sluta den här cirkeln som vi är en del av? Lösningen blev OnceMore®, en innovation som kan hantera det som kallas polycotton, det vill säga en blandning mellan bomull och polyester.
– Vi kan separera materialen och sedan återanvända bomullen i vår OnceMore® dissolvingmassa som sedan vidareförädlas och blir till nya plagg. I dag kan vi blanda in runt 20 procent bomullsfibrer i massan, men vår ambition är att till 2025 vara uppe i 50 procent, säger Helena Claesson.

Södra, tillsammans med textilfiberleverantören Lenzing, undersöker olika reningstekniker för separera bomull från mer komplexa material, där exempelvis elastan ingår. 
– Om vi lyckas så kan vi även ta in en bredare råvarubas, med textil som även innehåller några procent elastan, vilket de flesta idag gör i dag. I slutändan leder det till att färre plagg bränns eller hamnar på deponi.

Nästa steg: våra garderober

I dag saknas ett allmänt system för insamling och sortering av kläder och annan textil, både från hushållen och offentlig sektor. För att få uttjänta textilier till massabruket i Mörrum för återvinning, har Södra satt upp ett eget system för insamling via tvätterier, som hanterar exempelvis sjukhustextilier. Från 2025 ska dock all textil samlas in, enligt ett EU-direktiv.
–Tills dess måste vi ha hittat en lösning. Därför har vi börjar se över möjligheten att ta emot även den här typen av plagg. Det är välkommet, vi använder i snitt varje plagg i vår garderob sju gånger – sedan slängs det, säger Helena Claesson.

Vill du ha RE:Source nyhetsbrev?

Prenumerera här