16 maj 2022

Parallella kriser utmanar globalt och lokalt

Det geopolitiska läget, ökade krav på transparens och hållbarhetsredovisning och effekter av pandemin. Det var några av de ämnen som lyftes när RE:Source samlade den nya och gamla styrelseledamöter till en gemensam konferens för kunskapsutbyte och omvärldsanalys.

IMG_2087
Årets och fjolårets RE:Source-styrelse.

Med unik kompetens från näringsliv, offentlig sektor, branschorgan och akademi täcker RE:Sources ledamöter upp de flesta relevanta områden när det kommer till resurseffektivitet och hållbar omställning, lokalt såväl som globalt. I den senaste gemensamma omvärldsbevakningen var det mest slående temat konsekvenserna av de stora globala kriser som präglat våren 2022; kriget i Ukraina, pandemin och den alltmer påtagliga brådskan att ställa om för att rädda klimatet. Kriserna är allvarliga var och en för sig men tillsammans utgör de direkt eller indirekt ett hot mot liv och hälsa i stora delar av världen. Konsekvenserna kan visa sig på kortare eller längre sikt men alla delar av samhället berörs på ett eller annat sätt, det var tydligt när var och en av ledamöterna lyfte vad de såg ni omvärlden men också inom sina respektive verksamheter.

Högt tempo inom området

Vad gäller de frågor som RE:Source arbetar med visade omvärldsbevakningen att det händer otroligt mycket just nu, på alla nivåer. EU har intensifierat arbetet kring Green Deal och presenterat en rad initiativ och direktiv som väntas resultera i skärpta krav vad gäller alltifrån utsläpp och resursförbrukning till giftfrihet och avfallsminimering. Även nationellt pågår mycket arbete för att öka takten i omställningen, både på policynivå och mer lokalt i företag och kommuner. Efterfrågan både när det gäller kunskap och innovation märks tydligt, både inom programmet och i ledamöternas respektive verksamheter. Och RE:Source senaste strategiska rapport, Circularity Gap Report för Sverige, visar att det finns många och stora glapp som behöver fyllas om vi ska klara att anpassa oss till en resursanvändning inom planetens gränser. Som det är i dag gör vi i Sverige av med fyra gånger mer resurser än vad som är hållbart. Bara 3,4 procent av de resurser vi använder återvinns, vilket också gör att bara 3,4 procent av vår ekonomi faktiskt kan kallas cirkulär.

Flera parallella kriser

De pågående kriserna visar hur beroende vi är av handel länder och kontinenter emellan för att klara vår försörjning. Pandemin har skapat stora fördröjningar i de globala värdekedjorna med komponentbrist och uteblivna leveranser som påtagliga konsekvenser. Försörjningsproblemen har fördjupats i och med kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland och som leder till brist på bland annat energi, konstgödsel, spannmål och flera metaller och mineraler. Konsekvenser av klimatförändringarna såsom extremväder, förhöjda vattennivåer och rubbningar i ekosystemet påverkar också försörjningen och gör den mer instabil.

I omvärldsbevakningen lyftes risken för livsmedelsbrist till följd av uteblivna skördar i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland som ett mycket allvarligt hot just nu. Inte minst för fattigare delar av världen där priskänsligheten är stor och basfödan till stor del består av råvaror som exempelvis vete.

Högre priser kan vara incitament

Stigande energipriser var också uppe till diskussion. Trots utmaningarna finns en del positiva effekter av de högre priserna, såsom ökade incitament att hushålla och investera i energieffektivisering. Även materialbristen kan ha positiva bieffekter eftersom ljuset dels riktas mer mot att återvinna det vi redan tagit ut från planeten, dels mot materialhushållning och alternativa material såsom exempelvis biomaterial.

Nya samhällsmönster under och efter pandemin har lett till plötsligt förändrade villkor för många branscher såsom exempelvis kontorsfastigheter, turism och restaurang. Vad man kanske inte tänker på är att många andra sektorer dras med när väldigt många av oss plötsligt ändrar beteende och rutiner. Ett nationellt exempel är avfallshanteringen där man sett stora volymer ”flytta” från restauranger till hushåll. En utmaning framåt blir att dimensionera för de mängder som blir de nya ”normala”, utan att säkert veta hur beteendet kommer att se ut framåt.

Styrmedel för resurseffektivitet

Utmaningarna är många men vi vet idag ganska mycket om hur vi kan påskynda omställningen och bli mer resurseffektiva. En förutsättning för att det ska hända på riktigt är att lagar, skatter och andra styrmedel premierar hållbara flöden, produkter och tjänster. Att offentliga aktörer får ökade krav på att göra hållbara cirkulära inköp lyftes också som en viktig förutsättning för samhällets omställning.

Som det är idag saknas ofta de ekonomiska incitament som krävs för att få till ett brett genomslag för cirkulär ekonomi och hållbar resursanvändning. Primära material är ofta mer prisvärda än återvunna alternativ och skatten på arbete gör många typer av återvinnings-, renoverings- och reparationsarbeten olönsamma eftersom de ofta kräver mycket manuellt arbete.

Nya beteenden måste till

Utöver styrmedel som gynnar cirkulär ekonomi krävs också beteendemässiga förändringar. De går delvis hand i hand, som i exemplet med de högre energipriserna och det ökade intresset för energieffektivisering. Men cirkulära lösningar som exempelvis second hand bidrar inte till en minskad konsumtion av nya fibrer och material om inte konsumtionen av nya plagg och andra produkter minskar.

Slutsatsen av diskussionerna blir att utmaningarna är stora samtidigt som det händer mycket positivt och många lösningar finns på plats. Bollen är framspelad och de företag, lagstiftare, organisationer och konsumenter som agerar har fortfarande möjligheten att bidra till att vi alla gemensamt rör oss närmre målet om en resursanvändning inom planetens gränser.