Återbruk – så skapas en attraktiv affär

Björkåfrihets butik i Borås. Foto: Klas Hedvall, Chalmers Industriteknik.

De prylar vi köper står för nästan hälften av de globala utsläppen. För att minska både nyproduktionen och sopbergen måste vi börja återbruka, laga och uppgradera de saker vi redan har. Ett nyligen avslutat projekt har gått på djupet för att ta reda på hur vi kan se till att fler både köper och säljer återbrukade varor.

Hela 45 procent av världens totala utsläpp är kopplade till material och produktion av de olika produkter som vi konsumerar och använder varje dag. För att nå ett hållbart samhälle är en omställning mot cirkularitet nödvändigt – bland annat genom att vi återbrukar de kläder, möbler, elektronik och husgeråd vi konsumerat.

När vi använder de produkter som redan tillverkats mer effektivt, minskar vi uttaget av nya material – och vi slänger färre fullt fungerande produkter.

Fler måste välja återbrukat

RE:Sourcefinansierade projektet Effektiva och värdeskapande återbruksprocesser för en ökad cirkulär produktanvändning har haft som mål att undersöka hur mer återbruk i olika former kan bidra till en effektivare resursanvändning. Det kan handla om att fler väljer att handla second hand, men även om att vi i högre grad reparerar och renoverar, designar om, uppgraderar eller återtillverkar varor.

Genom att både öka kunskapen och ta fram konkreta rekommendationer och verktyg för aktörer inom återbruk, har projektet velat bidra till att fler kan skapa lönsamma återbruksaffärer och i förlängningen förstås att fler konsumenter väljer att köpa återbrukat i första hand.

– Vi såg att det saknades projekt där man verkligen går på djupet kring hur man arbetar med återbruk, vilka aktiviteter görs, vad är värdeskapande och vad behövs för att det ska finnas en efterfrågan? säger Linnea Lindkvist, projektledare på Chalmers Industriteknik.

Linnea Lindkvist. Foto: Emmy Jonsson/Chalmers Industriteknik

Med sig hade man en bred grupp partners, både sådana som arbetar med återbruk idag, som Godsinlösen AB och Röda Korset, men även producenter som vill öka återbruket av sina egna produkter, som IKEA, samt tjänsteleverantörer och kunskapsorganisationer.

Vad vill vi köpa – och hur kan man sälja?

I projektet tittade man på två delar: försäljningsattribut och återbruksprocesser. Det första gäller frågor som vad kunderna efterfrågar och vad som gör en återbrukad vara attraktiv för konsumenten. Det kan vara en rad olika saker som pris, funktion, kvalitet, tillgänglighet och garanti.

Det visade sig att vi efterfrågar ungefär samma saker när vi köper begagnat, som när vi köper nytt – men vi vill även att säljaren ska kunna ge mer information än när vi köper nytt.

– Kunden vill veta att det du köper fungerar, att det kommer klara en viss typ av användning. För dem som säljer återbrukade varor är det viktigt att kunna erbjuda ytterligare information om produkten, som hygien och skick. Det är också viktigt att skapa förtroende för säljaren.

Det andra spåret kretsar kring återbruksprocessen, det vill säga hur det går till när de kläder, möbler och prylar samlas in, bearbetas och säljs.

– Det spåret handlar om hur man skapar effektivitet och värde. Hur man får affären att gå ihop så att fler kan ägna sig åt detta och återbruket ökar. Vad ska vi göra mer av, och vad kan vi göra mindre av? Där behöver varje enskild aktör se över hur man arbetar. Processen ser väldigt olika ut beroende på exempelvis vilken typ av återbruk du hanterar, vilken din kund är och hur inflödet ser ut, säger Linnea Lindkvist.

Så kan varans värde öka

I projektet utfördes en rad tester för att se vad som kan öka en varas attraktionsvärde och hur en effektiv återbruksprocess kan se ut. Flera av testen handlade om textil och hur försäljningsvärdet på ett klädesplagg kan höjas.

”Hur man får affären att gå ihop så att fler kan ägna sig åt detta och återbruket ökar?”
Linnea Lindkvist, projektledare, Chalmers Industriteknik

I sorteringen av kläder hos aktörer som Björkåfrihet och Röda Korset så väljs plagg bort som inte bedöms kunna säljas i butik. I ett av testerna undersöktes ifall dessa faktiskt skulle kunna vara attraktiva, i ett annat sammanhang.
Istället för att låta plaggen gå på export fick Garderoben, en aktör som säljer kurerad second hand på sin hemsida och på Instagram, testa att lyfta fram plaggen i sina kanaler.
– Det var intressant att se att det som först bedöms inte kunna säljas kan ha ett dolt värde, om man hittar en passande försäljningskanal. Det visade sig att det absolut gick, alla plaggen blev sålda, men det krävde en insats som de större aktörerna inte riktigt kan lägga, säger Linnea Lindkvist.
En viktig insikt från testet var att om restflödet öppnas upp för fler aktörer med andra möjligheter och målgrupper, kan mer säljas – och till ett högre pris.

Andra test handlade om att tvätta plaggen för att öka värdet, att låta fler bedöma de plagg som sorterats ut för export eller att cirkulera fler begagnade IKEA-möbler.

”Vi måste sluta överkonsumera så att överproduktionen slutar”
Linnea Lindkvist, projektledare, Chalmers Industriteknik

När projektet nu avslutats efter två år, har man landat i flera insikter och lärdomar. Inte minst kring vikten av en samlingsplats för återbruksaktörer. I dag finns exempelvis ingen branschorganisation.

– Det är en rekommendation från vår sida – den platsen behövs för att kunna diskutera frågeställningar, hjälpas åt kring lagstiftning och så vidare, säger Linnea Lindkvist.

Finns det fler lärdomar som alla som sysslar med återbruk kan ta till sig?
– Det skulle kunna vara att man måste se vilken lucka man kan fylla på marknaden, vilket värde kan jag skapa? I dag får man kämpa mycket med att få ut varorna till ett tillräckligt högt pris. Det är även viktigt för återbruksaktörer att samla in nyckeltal och data så att man kan ta informerade beslut – något som är naturligt i andra produktionsprocesser. Det kan handla om försäljningsstatistik, vilken typ av produkter man fått in, hur lång tid det tagit att få dem sålda, försäljningspris och så vidare. Så att man vet vad som kan skapa lönsamhet i verksamheten.

I slutändan måste vi dock kombinera återbruk och cirkulära affärsmodeller med en grundläggande attitydförändring:
– Vi måste sluta överkonsumera så att överproduktionen slutar. Och vi måste sluta producera varor av låg kvalitet, det går inte att återbruka saker som är dåliga från början. Dessutom kostar det mycket för en återbrukare att hantera, och det finns ingen efterfrågan på varorna.

Nycklar till en lönsam återbruksprocess:

Säkerställ en effektiv sortering tidigt i flödet.
Skapa balans mellan inkommande och utgående flöden för att inte bygga lager.
Ha kontroll över alla detaljer i processen – utgå från dina egna förutsättningar och mät relevanta nyckeltal.
Marknaden ändras snabbt, för att vara relevant och kunna ta bra informerade beslut är det viktigt att samla in data och följa upp nyckeltalen.
Flera saker är viktiga för kunden oavsett vilken vara det gäller, som varumärke, att priset inte är för högt (en tumregel är runt 50% av priset för en ny vara), att funktionen är intakt, att varan är ren och i gott skick och att det går enkelt att göra sitt köp.