Stål, plast och aluminium tappar mer än halva värdet efter första användningen

Värdeförlusten för stål, aluminium och plast inom den europeiska industrin är enorm. Men en stor del av de nära 60 procent som tappas efter första användningen kan räddas med effektiv återvinning och återanvändning.
-Innovationer och initiativ för hållbar materialanvändning är inte bara bra för klimat och miljö. Rapporten visar att det finns stor affärspotential också, säger RE:Source programchef Elin Larsson.

Material Economics har tagit fram den nya rapporten ”Preserving value in EU industrial materials”. Rapporten har finansierats med stöd av RE:Source och EIT Climate-KIC och sätter fokus på de stora ekonomiska värden som faller ur det europeiska materialsystemet varje år. Efter första användningen har stål, aluminium och plast tillsammans tappat hela 87 miljarder euro av sitt ursprungsvärde.

Kunskapen om de stora värdeförlusterna visar på potentialen i att utöka och förbättra materialåtervinningen och tydliggör en stor möjlighet för Europa.

axel 2
Axel Elmqvist, Material Economics

-En starkare, mer cirkulär ekonomi möjliggör för en resilient industri i Europa som är mindre beroende av import av CO2-intensiv primär materialproduktion, vilket starkt kan bidra till att EU når klimatmålen. Material Economics studie är banbrytande och kommer att bidra till ökad förståelse för det förhållandevis abstrakta konceptet cirkulär ekonomi, genom att sätta ett värde på använda material som i många fall hanteras som avfall”, säger Sira Saccani, Director Sustainable Production Systems, på EIT Climate-KIC.

Axel Elmqvist är projektledare på Material Economics och en av dem som varit med och arbetat fram rapporten.
Här svarar han på några frågor kring projektet och resultaten.

I rapporten fokuserar ni på materialens ekonomiska värde. Varför väljer ni den parametern?
-När man pratar om återvinning i Europa och globalt så har man nästan alltid fokuserat på hur många ton eller kubikmeter av ett material som återvinns. Detta är så klart viktigt och relevant, men ett rent volymperspektiv lämnar flera viktiga frågor obesvarade

Vad är det för frågor som volymperspektivet inte kan besvara?
-Exempelvis säger det inget om hur mycket kvalitetsförsämringar som inträffar under användningen eller hur mycket primära material som faktiskt kan ersättas med sekundära material med dagens återvinningskvalité. När man bara tittar på volymtal kan man få intrycket att den europeiska ekonomin är mer cirkulär än vad den faktiskt är. När vi däremot tittar på materialvärdet av det återvunna materialet ser bilden väldigt annorlunda ut, detta är något som vi har velat belysa och utforska i denna rapport.

Ni håller er till materialen stål, aluminium och plast. Varför just dessa material?
-Vi har valt ut de materialen av flera anledningar. För det första är de några av de mest använda och är verkligen grundmaterial i vårt moderna samhälle. Materialen har också en hög återvinningsbarhet, till skillnad från till exempel cement som är väldigt svårt att återvinna. Dessutom har de utvalda materialen stor påverkan på klimatet och ökad återvinning skulle därför kunna minska utsläppen dramatiskt. När man smälter om aluminium behövs exempelvis bara 5 procent av den energi som krävs vid primärproduktion. Sist men inte minst så finns det många europeiska bolag som är ledande i produktionen av de material vi valt.

Materialen tappar 87 miljarder euro i värde efter första användningen. Hur ska man tolka den siffran? Skulle det kunna gå att bevara hela värdet?
-Det kommer aldrig att gå att bevara allt värde som går förlorat idag. Vi skickar bokstavligt talat ut miljarder olika bitar material i ekonomin varje år och det kommer aldrig vara möjligt att samla in alla dessa bitar och undvika korrosion på ett ekonomiskt gångbart sätt. Men med det sagt så borde man ändå titta närmare på det talet, som är anmärkningsvärt högt.

Hur ska man då se på de 87 miljarderna?
-De 87 miljarderna euro är skillnaden mellan vad det återvunna materialet kan säljas för, och vad det ursprungliga primärmaterialet var värt, justerat för oundvikliga processkostnader. Man kan tänka på de 87 miljarderna som en möjlig intäkt för en bättre materialhantering. Om vi kan återvinna mer av materialen, och behandla materialen på ett sätt så att vi bevarar kvaliteten, då kommer de återvunna materialen vara värda mycket mer. Sedan är det viktigt att förstå att de 87 miljarderna är en intäktsmöjlighet, inte en vinstmöjlighet, det kommer ju att kosta något att få tillbaka mer av materialen och förbättra hanteringen. Men i takt med att vi får en allt mer kostnadseffektiv materialhantering så blir mer och mer av de 87 miljarderna euro möjliga att fånga på ett lönsamt sätt.

Vad görs för att få till en bättre återvinning och behålla värdet?

-Redan idag ser vi flera bolag som jobbar med avancerad sensorteknik och AI för att bättre sortera avfall och vi ser även nya affärsmodeller som bygger på slutna kretslopp. Att produkter designas på rätt sätt från början är också en stor del av lösningen.

Finns det fler vinster med återvinning än själva materialvärdet och den minskade miljöpåverkan?

-Ja absolut, en ökad materialåtervinning innebär stora möjligheter för grönt jobbskapande i Europa när importerat primärmaterial byts ut med europeisk återvinning och sekundärproduktion. Detta är extra viktigt idag, givet COVID-19.

Vilka tror ni kommer att ha nytta av era resultat?

-Vi hoppas att många kommer ha nytta av resultaten men kanske framförallt beslutsfattare i Bryssel. Vi tror att den här typen av analys är en nyckel om man vill förstå nuläget och identifiera vad som krävs för att bygga en mer cirkulär ekonomi i Europa. Vi tror även att entreprenörer som letar efter spännande affärsområden där det finns stor potential skulle kunna dra nytta av resultaten i sina affärsutvecklingsprocesser, säger Axel Elmqvist.

RE:Source har tidigare finansierat motsvarande rapport med fokus på den svenska industrin. Resultaten visade att minst 42 miljarder kronor går förlorade varje år bara i Sverige. Elin Larsson är programchef för RE:Source och hoppas att resultaten från såväl den svenska som den europeiska kartläggningen kan bli en morot för att snabba på omställningen.

-Det finns så mycket att vinna på att få till hållbara cirkulära lösningar. Mindre påfrestningar för klimat och miljö, fler gröna jobb och enorma ekonomiska värden att ta tillvara. Jag hoppas att EU:s beslutsfattare tar till sig rapporten och stöttar industrin i att optimera resurseffektiviteten och på det sättet minska det här gigantiska materialsvinnet, säger hon,

MATERIAL ECONOMICS - PRESERVING VALUE IN EU INDUSTRIAL MATERIALS - 2020

Länk till den nya rapporten om värdeförlusterna i Europa

Länk till den tidigare rapporen om värdeförlusterna i Sverige