Start / Aktuellt

18 augusti 2023

Biokol för renare jordar

Med hjälp av biokol kan man både stabilisera gifter i förorenad mark och förbättra jordkvaliteten. Det har ett RE:Source projekt visat – nu går man vidare för att möjliggöra användning i stor skala.

I Sverige finns i dag runt 90 000 områden med förorenad mark, och ungefär 15 000 av dessa kräver aktiv sanering. Många av områdena ligger på platser med högt exploateringstryck, och är med andra ord mark man gärna vill använda för att exempelvis bygga bostäder.

Resursslöseri i dag

I dag löser man vanligtvis problemet genom att schakta och gräva bort den förorenade jorden, som sedan läggs på deponier. Därefter behöver det urschaktade området ofta fyllas med ny, frisk jord. Ett resursslöseri som skulle kunna minskas med innovativa reningsmetoder.

– På många ställen måste de här hålrummen fyllas med juvenila resurser, oförorenad jord som kommer från grustag eller liknande. Men det är en naturresurs som vi behöver hushålla med. Man kan även behöva fylla på med matjord, vilken har extremt långsam återbildningstakt och är något som vi verkligen behöver spara på, inte minst med tanke på våra globala mål om minskad hunger. Så efterfrågan på hållbara saneringslösningar är jättestor, säger Anja Enell vid Statens geotekniska institut.

Hon är även projektledare för ett forskningsprojekt som undersöker möjligheten att rena lågförorenade jordar med hjälp av biokol, som tillverkats av organiskt avfall. Biokol har i tusentals år använts för att skapa bördiga jordar, men kolets struktur gör att det även kan binda föroreningar i marken.

”Jord är en naturresurs som vi behöver hushålla med”

Anja Enell, Statens geotekniska institut

Goda effekter påvisade

Projektet har avslutat sin första fas, där man testades kolets egenskaper på förorenad jord, och såg mycket goda effekter på organiska miljögifter, men även bra effekt på tungmetaller.

Nu har projektet fått finansiering för att gå i in fas 2. Här vill man bland annat undersöka långtidseffekterna av kolet, kan det låsa fast gifterna på lång sikt – eller behöver man behandla jorden igen efter några år?

– Vi tror att det kommer att fungera bra, men vi behöver bevisa det. Vi ska upprepa försöken från 2019 och se om effekten fortfarande är lika god. Vi ska även gödsla upp jorden med mer kväve, för det har vi sett behövs, och undersöka vad som händer med kolet och föroreningarna då? När vi analyserar allt en gång till 2024 kommer vi att se vad effekten blivit, säger Anja Enell.

Fler aspekter undersöks

I fas 1 tittade man på möjligheterna att minska föroreningarnas risker för miljön och mark-ekosystemet, nu utvidgar man till att även undersöka vilka hälsorisker som kan minskas även för människor.

– Vi vill se om kolet kan hjälpa till att binda vissa flyktiga miljögifter som blir till ånga och kan tränga in i bostäder. Kring det kommer vi att göra ett nytt pilotförsök i samarbete med Helsingborgs stad, som vill försöka hitta ett sätt att kunna bygga på förorenad mark.

En annan del av projektet ska titta på resurseffektivitet och miljöpåverkan av metoden, med hjälp av en livscykelanalys, men även en kostnadsanalys för att titta på den ekonomiska cirkulariteten.

Vägledning viktig för framtida användning

För att metoden ska kunna användas i större skala i framtiden, är det viktigt att ta fram en vägledning för hur det görs på rätt sätt. Anja Enell och hennes kollegor kommer att ta fram en metodik för riskbedömning av biokolsbehandlad jord, både när det gäller risker för hälsa och miljö.
I dag saknas vägledning, vilket gör det svårt för tillsynsmyndigheter, som kommuner och länsstyrelser, att bedöma när tekniken är lämplig att använda och när de inte bör ge tillstånd. Det leder i sin tur till att få fastighetsägare och entreprenörer vågar testa. Detta trots att efterfrågan på hållbara saneringslösningar redan är väldigt stor.

”Jag hoppas att den här tekniken kommer att tillämpas och på lite längre sikt att vi använder våra jordresurser på ett bättre sätt”

Anja Enell

– Vi ska ta fram en tydlig metodik som kan ge vägledning. I dag utgår man från riktvärden som är satta för den totala gifthalten i marken, men när man gör en riskreducerande åtgärd så är gifterna kvar i marken, men bundna. Det kan vara svårt för en tillsynsmyndighet att förhålla sig till. Då kan vägledningen ge exempel på verktyg och analyser att använda sig av, säger Anja Enell.

I dagsläget kan alternativa åtgärdstekniker även vara svåra att få igenom i staden, när tidsplanerna är korta och man vill bygga direkt.
– Då hinner man inte testa nya metoder, utan tar det säkra före det osäkra och schaktar bort jorden. Men det är i staden vi skulle göra mest nytta. I slutändan hoppas jag att vi kan få till en bra vägledning och att den här tekniken tillämpas av branscherna vi verkar mot. Och på lite längre sikt att vi använder våra jordresurser på ett bättre sätt.