9 december 2021

Stakar ut vägen till en utökad och hållbar global cirkulär ekonomi

 

Cirkulär ekonomi är en viktig del i omställningen mot en hållbar resursanvändning inom planetens gränser. Eftersom många av dagens material- och produktströmmar är globala finns stora utmaningar, men också enorm potential. Afry har på uppdrag av RE:Source kartlagt vilka insatser som krävs för att få till en Internationell transformation mot cirkulär ekonomi och landat i sju tydliga rekommendationer.

Anna-Karin Jönbrink beskuren ny
Anna-Karin Jönbrink, hållbarhetsexpert på Afry

Den globala marknaden är enorm. Hur har ni avgränsat arbetet?

-Vi har tittat på de länder där Sverige har stor import och export och följt de värdekedjorna. Initialt ville vi följa ett antal företag och dess internationella cirkulära värdekedjor att ha som exempel. Men det visade sig ganska snabbt att det fanns färre internationella cirkulära flöden än vi hade väntat oss, säger Anna-Karin Jönbrink, hållbarhetsexpert på Afry, som lett den grupp som tagit fram rapporten.

Har ni sett någon trend vad gäller de länder Sverige främst handlar med?
-Ja, i många av de länder där Sverige har stor import och export ser vi en tydlig utveckling mot cirkulär ekonomi. Det sker dock på olika sätt och med olika hastighet. Exempelvis är initiativen i Kina kraftfulla just nu. Vi har också sett att länder som Nederländerna har tydliga och konkreta mål och planer medan exempelvis Tyskland har mer övergripande planer och färre bindande åtgärder.

Cirkulär ekonomi nämns ofta som lösningen på hela resursfrågan. Men är det verkligen så?
-Nej. Man måste ta helhetsperspektivet och hållbarhetsperspektivet när man bedömer om den cirkulära modellen är mest effektiv eller inte. Dessutom är många cirklar stora idag, värdekedjorna är globala och det blir inte alltid det mest effektiva eller hållbara. Vissa cirklar skulle absolut kunna vara mer lokala, regionala eller nationella. ”Det viktigaste är inte att få cirkulära lösningar, utan hållbara lösningar! Oftast bidrar cirkulära lösningar till ökad hållbarhet.”

Vad tycker ni att Sverige bör göra för att bidra till ökad resurseffektivitet på den globala arenan?
-Sverige borde jobba tydligt för att harmonisera regelverk tillsammans med andra länder och anpassa dem till cirkulära flöden. Myndigheter och politiker kan driva på i de frågorna för att underlätta transformationen.

Ni har listat rekommendationer på sju olika teman. Vilka ser ni som de allra största hindren för att få till en mer cirkulär och hållbar ekonomi som det är idag?

-Det hinder som ligger i topp, är lönsamhet. Otydliga och ibland motstridiga regler och mycket administrativt krångel hindrar lönsamhet för många cirkulära affärsmöjligheter. När vi exempelvis pratar om återvinning av material är värdeförlusterna ofta stora. Med små marginaler blir det svårt att motivera stora administrativa kostnader för att få till återvinningen. Liknande utmaningar finns när man vill cirkulera hela produkter och/eller komponenter. Att harmonisera och anpassa regelverket är därför väldigt viktigt för att stärka lönsamheten. Då blir det billigare och enklare för företag att orka göra omställningen. Det är också viktigt att produkter designas så att de möjliggör cirkulära affärsmodeller, tex att de är enkla att reparera eller återvinna olika material.

Finns det något annat ni observerat i arbetet och som mer kan betraktas som en spaning på temat?
-Ja, en sak vi kommit fram till är att det skulle behövas en större kunskapsbas kring hur man gör detta. Hur startar man en övergång? Det finns så många utmaningar när man ska åstadkomma en förändring och mycket handlar nog om att våga, man måste våga göra på ett nytt sätt. Hur fattar man exempelvis beslut när man inte kan stödja sig på de beslutsunderlag man brukar ha?

Vilka ska inte missa att läsa er rapport och era rekommendationer?
-Vi tror att den kan vara till stor nytta för såväl politiker som för alla de företag och organisationer som vill ligga i framkant i övergången till en cirkulär ekonomi.

Läs hela rapporten här: Final Report International transformation for circular economy