”Källsortering är en distraktion”
Varför fortsätter avfallsmängderna att växa? Är det fel att fokusera på hushållen och deras källsortering? Det var några frågor som diskuterades när Lunds universitet bjöd in forskare inom samhällsvetenskap och humaniora till en konferens om avfall och avfallshantering.
Arrangemanget väckte stort intresse, även internationellt.
– Vi hade tänkt oss en workshop med kanske 15 deltagare, men fick till och med säga nej till några, berättar Richard Ek, forskare och en av arrangörerna.
Konferensen Opening the bin – New perspectives on waste, culture and society from the humanities and the social sciences samlade under tre dagar 80 deltagare från Europa, USA, Kanada, Argentina, Indien, Australien och Nya Zeeland i Helsingborg.
Där finns Institutionen för service management och tjänstevetenskap som tillhör Lunds universitet och som bedriver samhällsvetenskaplig forskning om avfall. Idén till konferensen väcktes av professor Hervé Corvellec, som arbetar med flera projekt inom området och sitter med i det strategiska rådet i RE:Source.
Enorm ökning av förpackningar
Planer på att hindra att avfall uppkommer finns i EU-direktiv redan från 1975. Ändå fortsätter avfallet att öka.
Gay Hawkins, professor vid Western Sydney University i Australien, har inspirerat många genom sin bok The Ethics of Waste och sina studier kring avfall, vatten och politiska processer. Via Skype beskrev hon utvecklingen sedan 1960-talet med den enorma ökningen av olika slags förpackningar och hur vi har vant oss vid att kasta bort saker.
Hawkins pekade på tre särskilt betydelsefulla frågor: Osäkerhet kring definitioner av avfall (”how does stuff become presented as waste?”), avfall som politisk fråga och vad det innebär att leva i ”avfallskulturer”.
Avfallshantering ett nytt kolonialt beteende
Myra Hird, professor vid Queen’s University i Kingston, Kanada, berättade att hennes land är världens största producent av hushållsavfall per capita. Det mesta hamnar i deponier, mycket transporteras långt och hamnar i landets arktiska områden, något hon beskrev som ett neokolonialt symptom.
Det mesta avfallet i Kanada kommer från gruvdrift, jordbruk och utvinning av oljesand. Ändå ligger fokus på hushåll och återvinning, vilket Hird är kritisk till. Hennes forskning ger dessutom belägg för att möjligheter till återvinning i ett bostadsområde leder till ökad konsumtion och ökat avfall.
Myra Hird talade om de tre r:en – ”reduce, reuse, recycle”. I dag är minskning i botten och återvinning i topp – det borde vara tvärtom.
Kraftig ökning i Sverige – mål att minska avfallet saknas
De senaste tio åren har det totala avfallet i Sverige ökat med 40 procent, det farliga avfallet med 30 procent. Hushållsavfallet har de senaste 20 åren ökat 14 procent.
Nils Johansson, Kungliga tekniska högskolan, har studerat dokument och intervjuat tjänstemän. Han har funnit att målen främst är formulerade för att styra om flödena, till exempel att farligt avfall inte ska kastas bland hushållsavfall. Det saknas kvantitativa mål om att minska avfallets risker och miljöpåverkan.
Ett problem är inriktningen på frivillighet och informationskampanjer snarare än ekonomiska styrmedel. Kommuner arbetar inte med avfallsförebyggande för industrin, som producerar det mesta avfallet. Lokala myndigheter vet inte heller hur de ska finansiera åtgärder som hindrar att avfall uppstår.
Matavfall utgör bara en procent av avfallet i Sverige, ändå ligger fokus på hushållsavfallet i stället för på industrin och på design- och produktionsfasen.
– Planerna nämner aldrig att minska konsumtionen, vilket självklart skulle minska avfallet. De går aldrig till roten av problemet, säger Nils Johansson.
Matslöseri på grund av kylskåp?
En tredjedel av all mat som produceras för att ätas av människor går i dag förlorad eller kastas. Ett forskningsprojekt handlade om hur köket har förvandlats till det tekniskt mest avancerade rummet i hemmet, hur modetrender styr och vad det lett till. Är det rentav så att kylskåp bidrar till matslöseri? Innan de kom var människor tvungna att ta vara på mat på ett annat sätt.
Det göms stora mängder material under våra fötter i form av infrastruktur som inte längre används. Med dagens priser är det dock inte lönsamt att gräva upp exempelvis koppar.
Några andra av de närmare 60 forskningsprojekt som presenterades handlade om kompostering på bakgårdar i Paris och i amerikanska villakvarter, om växande problem med elektronikavfall i Indien, om sopstrejker i Kamerun och om att förbättra avfallshanteringen i fattiga bostadsområden i Sydafrika eller i ett förortsområde till Borås.
”Avfall är en konsekvens av socialt beteende”
Till sist några ord från arrangörerna om vad som diskuteras just nu om avfall inom samhällsvetenskap och humaniora.
– Miljöfrågans betydelse är underställd behovet att säkra ekonomisk tillväxt och fortsatt konsumtion. Därför är avfall i första hand ett politiskt problem, säger Richard Ek.
– Avfall bör inte ses som material i samma fysiska bemärkelse som järn, koppar eller PET (som används i plastflaskor) utan som en konsekvens av socialt beteende, ett sätt att se på värde. Avfall är en konsekvens av en vilja eller skyldighet att göra sig av med något, anser Hervé Corvellec.
Och Richard Ek betonade särskilt en punkt:
– Att källsortering, sett i ett större perspektiv, gör väldigt lite skillnad, och att den absoluta huvuddelen av avfall produceras av industrin. Källsortering är en distraktion som förhindrar oss att se de verkliga mekanismerna bakom det växande avfallsberget.
Text och bild: Lars Ljunggren
Läs mer om workshopen på www.ism.lu.se/en/opening-the-bin, där en mer utförlig version av denna artikel finns under rubriken Conference Reports.
