Enskilda projekt med stor spännvidd

Många enskilda projekt, alltså sådana som startat i dialog med ledningen för RE:Source, pågår just nu. Här är lägesrapporter från fyra av dem. De arbetar med vitt skilda områden: hur man mäter cirkularitet, framtidens återvinning av matavfall, uppbyggnad av en återvinningsarena samt utvärdering av policyåtgärder inom EU.

 

Mätning av produktcirkularitet som ett sätt att öka resursproduktivitet

Detta projekt ska testa, förfina och validera en prototyp till mätetal för cirkularitet som tagits fram i en tidigare etapp. Det ska vara ett standardiserat sätt att jämföra cirkularitetsgraden för produkter. Arbetet ska vara klart i juni, meddelar projektledaren Marcus Linder, RISE Viktoria.

Vad är det viktigaste ni har gjort hittills i ert projekt?

– Vi har engagerat 20 företag med olika affärsmodeller och produkter för att beräkna hur ”cirkulär” en av varje företags produkter är. Sju av dessa har redan räknat färdigt. En annan viktig del, som just startat, är att vi initierat dialog med Upphandlingsmyndigheten kring hur mätning av produktcirkularitet skulle kunna användas vid offentlig upphandling.

Något som är mer komplicerat än ni trodde?

– Tillgången till kunskap om produkternas beståndsdelar har varierat mer mellan företag än vi först trodde. Exempelvis skapar långt dragen outsourcing ibland utmaningar för företagen att ha koll på vad produkterna egentligen består av i termer av återbrukade delar och material.

Något som är mer glädjande än ni trodde?

– Intresset har varit stort! Det verkar som att en hel del företag är ganska seriösa med att försöka få bättre koll på sin verksamhet i relation till cirkulär ekonomi.

Vad hoppas ni komma fram till?

– Vi siktar på två huvudresultat: Ett: Bra kännedom om huruvida andel cirkulerade delar i en produkt är effektivt beräkningsbart för många olika sorters produkter och bolag – det vill säga i vilka sammanhang mätetalet fungerar bra eller inte. Två: Utvecklad förståelse, grundad på data för specifika produkter och företag, för relationen mellan traditionella hållbarhetsindikatorer och grad av cirkulering för de olika produkterna.

Forskarna bakom projektet har skrivit en artikel på DN Debatt, bland annat om sitt arbete med att skapa ett värdebaserat mått. Läs den här.

 

Framtidens återvinningsprocesser för matavfall

Projektet ska ta fram ett strategiskt underlag för hur insamlat matavfall bäst kan användas. Utvinning av kemikalier, produktion av protein och biobränsle genom kombinationer av förgasning, fermentering, odling av larver, svampar och mikroorganismer är några processer som studeras. Arbetet beräknas vara klart i slutet av juni, berättar Erica Lönntoft från RISE.

Vad är det viktigaste ni har gjort hittills i ert projekt?

En omvärldsanalys av olika processer är igång.

Något som är mer komplicerat än ni trodde?

­- En utmaning är att få fullständig information om alla tekniker för att kunna jämföra dem med varandra. Det är också en utmaning att tackla lagstiftning kring matavfall och att göra en prognos för förväntade framtida mängder matavfall.

Något som är mer glädjande än ni trodde?

­­- Det finns många intressanta och innovativa processer på frammarsch.

Vad hoppas ni komma fram till?

Vi vill göra en sammanställning och utvärdering av vilka nya tekniker och processer som kan tillämpas på matavfall för att utvinna nya värdefulla produkter. Givetvis vore det kul om vi lyckas komma fram till att ett par processer faktiskt är implementerbara.

 

Arena för test av framtidens återvinningsteknik

Projektet ska skapa en konkurrensneutral testarena för framtidens återvinningsteknik vid Stena Nordic Recycling Center i Halmstad. Där ska små och medelstora bolag kunna testa innovationer i samarbete med varandra och akademin. Projektledaren Mats Torring, Stena Metall, berättar att arbetet ska vara klart i början av 2019.

Vad är det viktigaste ni har gjort hittills i ert projekt?

– Vi har tagit fram en detaljerad handlingsplan, förankrat den i den egna organisationen och inlett utbyte med liknande satsningar av andra bolag såsom ABB och AstraZeneca.

Något som är mer komplicerat än ni trodde?

– Nej.

Något som är mer glädjande än ni trodde?

– Engagemanget från alla delar av den interna organsationen i detta tidiga utvecklingsskede.

Vad hoppas ni komma fram till?

– En fungerande testarena som skapar värde för alla som använder den.

En film om Stena Nordic Recycling Center går att se via denna länk.

 

Internationell erfarenhetssammanställning av policyimplementering inom resurs- och avfallshantering   

Regelverk, policyer och styrmedel inom resurs- och avfallshantering i EU har förändrats i snabb takt, men utvärderingar av dem har inte prioriterats. Detta projekt analyserar verkliga policyinsatser de senaste 20–25 åren. Arbetet ska vara klart i slutet av april, berättar projektledaren Håkan Rosqvist, Tyréns .

Vad är det viktigaste ni har gjort hittills i ert projekt?

– Vi har upprättat en bruttolista över fallstudier med intressanta policyer och styrmedel som har implementerats i en rad EU-länder. Nästa steg är att skala ner den till en nettolista med 4-6 fallstudier som vi ska fördjupa oss i.

Något som är mer komplicerat än ni trodde?

– Inte direkt, vi förväntade oss att det skulle vara ganska komplicerat att få en bild över policyer och styrmedel.

Något som är mer glädjande än ni trodde?

– Jag tycker att vi har fått bra respons av de branschkontakter som vi har tagit och vid en workshop om policyer på RE:Source-dagen i november. Tack vare det har vi fått en bra bild över intressanta policyer och styrmedel.

Vad hoppas ni komma fram till?

– Våra mål är ökad kunskap om erfarenheter från både lyckade och mindre lyckade policyinsatser inom EU. En ökad kunskap om effekten av olika policyer kan leda till en bättre förståelse för komplexiteten vid policyarbete.