Circularity Gap Report (CGR) Värdegapet: Sverige

Circularity Gap Report (CGR) Värdegapet: Sverige, visar att Sverige årligen förlorar omkring 600 miljarder kronor till följd av dagens linjära “slit-och-släng”-ekonomi, där produkter designas för kort livslängd och sällan återanvänds eller återvinns. Rapporten visar att en femtedel av det totala ekonomiska värde som skapas i landet varje år går förlorat.
Rapporten utforskar sambandet mellan cirkularitet och ekonomiskt värde, samt ger ett nytt perspektiv på hur linjära principer leder till ekonomiska ineffektiviteter. Som den första studien i sitt slag bidrar den med viktiga insikter: en kvantifiering av Sveriges värdegap, ett unikt mått på det ekonomiska värde som går förlorat när resurser, produkter och system inte nyttjas fullt ut, samt rekommendationer för att främja cirkularitet genom forskning, policy och affärsverksamhet.
Nyckeltal från rapporten
- Sveriges värdegap är omkring 19 %, vilket innebär att nästan en femtedel av potentiellt värde försvinner i flödet.
- Det motsvarar ungefär 600 miljarder kronor per år (cirka 57 % av den svenska statsbudgeten)
- Den största orsaken till värdeförlust är varor som kasseras i förtid: uppskattningsvis förloras cirka 420 miljarder kronor per år på detta sätt.
- En annan betydande faktor är överkonsumtion, köp som överstiger verkliga behov eller tillför liten nytta, vilket uppskattas till ytterligare 200 miljarder kronor per år.
– Historiskt sett har vi mätt välstånd utifrån det värde vi skapar. Få har tittat på det värde vi förlorar. Vår ekonomi läcker, och värdegapet visar var dessa läckor finns och hur mycket de kostar, säger Ann-Charlotte Mellquist, projektledare och forskare på RISE.
Hur stort ekonomiskt värde går förlorat?
Med utgångspunkt i den globala och nationella CGR-traditionen att kartlägga materialflöden, vilket för Sverige gjordes 2022 i Circularity Gap Report Sweden, breddar denna rapport perspektivet och ställer den kritiska frågan: Vad är det ekonomiska värdet av de material vi använder, de produkter vi konsumerar och de system vi bygger – och var går värde förlorat eller uteblir?
”Vår ekonomi läcker, och värdegapet visar var dessa läckor finns och hur mycket de kostar.”
Ann-Charlotte Mellquist, RISE
Sveriges värdegap uppgår till 19 procent, vilket innebär att nästan en femtedel av potentiellt ekonomiskt värde går förlorat på grund av linjära principer. Detta motsvarar nästan 600 miljarder kronor årligen (motsvarande 57 procent av Sveriges statsbudget) inom sex sektorer där ekonomiskt värde som skulle kunna skapas, antingen aldrig realiseras eller går förlorat i förtid. Resultaten pekar på ett systemfel: dagens ekonomiska modeller lämnar betydande värde onyttjat. Att stänga detta gap ger stora möjligheter att stärka Sveriges cirkularitet, öka ekonomisk resiliens och bättre möta samhällsbehov.
”Genom att ta itu med värdegapet kan Sverige leda vägen mot en mer effektiv ekonomi som både bevarar resurser och stärker konkurrenskraften.”
Klas Cullbrand, RE:Source
Obalansen mellan materialintensitet och värdeskapande är ett centralt hinder för cirkulär utveckling. Värdeskapande sker ofta nedströms – närmare konsumenten och i mindre materialintensiva aktiviteter – medan steg uppströms, som utvinning och tillverkning, är resurskrävande och genererar lägre ekonomiskt värde.
– Våra resultat speglar detta mönster: sektorn för gruvdrift och utvinning visar relativt små värdeförluster, medan sektorer som bygg- och fastighet och konsumentprodukter uppvisar betydligt större förluster. Denna obalans understryker behovet av att omforma de system som idag är beroende av hög materialgenomströmning för relativt låg värdeökning, säger Ann-Charlotte Mellquist.
De största förlusterna: förtida kassering och överkonsumtion
Att förhindra förtida kassering och överkonsumtion utgör Sveriges största möjligheter till ökat värdebevarande. Rapporten visar att produkter som kasseras i förtid är den största källan till förlorat värde, vilket kostar Sverige 420 miljarder kronor årligen. Dessutom uppgår överkonsumtion – utgifter som överstiger faktiska behov eller ger minimal nytta – till 200 miljarder kronor årligen.
– En stor mängd produkter kasseras långt innan de nått slutet på sin potentiella livslängd och majoriteten ges aldrig chansen att återanvändas eller renoveras. Vår oförmåga att ge produkter och material långa livslängder innebär att vi slösar bort inte bara materialen i sig, utan också den energi, det arbete och den infrastruktur som investerats i dem – själva värdet som vi arbetar så hårt för att skapa, säger Klas Cullbrand, innovationsledare på RE:Source.
Att hantera dessa förluster genom cirkulär design, affärsmodellinnovation och beteendeförändring kan avsevärt förbättra resurseffektiviteten samtidigt som samhällsbehov tillgodoses på ett mer hållbart sätt.
– Sverige är känt för sina hållbarhetsambitioner och innovationskapacitet. Genom att ta itu med värdegapet kan Sverige leda vägen mot en mer effektiv ekonomi som både bevarar resurser och stärker konkurrenskraften, säger Klas Cullbrand.
Åtgärder för att sluta Sveriges värdegap
Att förstå var och hur värde går förlorat är svårt på grund av begränsade data om materialflöden och vilka ekonomiska aktiviteter som är cirkulära. Komplexiteten i analyser och bristen på konsekventa nationella statistikuppgifter har krävt noggrant avgränsade antaganden, validerade av experter. Förbättrad datainsamling, bättre mätvärden för cirkulär ekonomi och ökad metodologisk noggrannhet är därför avgörande för framtida analyser och policyutformning.
Resultaten pekar på fyra strategiska åtgärder för att sluta Sveriges värdegap:
- Nyttja data för att informera cirkulära lösningar genom att standardisera definitioner, förbättra statistik och stödja vidare metodutveckling.
- Utvidga värdedefinitioner och korrigera marknadsmisslyckanden genom policyer som erkänner miljömässigt och socialt värde, såsom exempelvis reparationssubventioner, skatteincitament för återanvändning och regler för cirkulär upphandling.
- Främja sektorsövergripande samarbete för att skala upp cirkulära affärsmodeller som produkt som tjänst, återbruksplattformar och industriell symbios, med stöd av forskning om data- och värdedelningsmekanismer.
- Främja behovsbaserad konsumtion genom att integrera tillräcklighet och cirkularitet i utbildning, kultur och reglering, samtidigt som återanvändning, reparation och delning görs mer attraktivt genom incitament och kampanjer.
Genom att omdefiniera hur värde definieras, skapas och bevaras kan Sverige omvandla sin linjära ekonomi till en som är cirkulär, konkurrenskraftig och resilient – och samtidigt återhämta förlorat värde samt främja miljömässiga och samhälleliga mål.
Ladda ner rapporterna
Rapporten har initierats och finansierats av RE:Source och tagits fram av RISE i samarbete med Circle Economy. Här kan du ladda ner både den engelska och svenska versionen av rapporten:


