Så kan restströmmar gynna lokala odlare
Hur kan vi säkerställa tillgången till bra och näringsrik kompost, och på så sätt främja hållbar matproduktion och skapa ett mer robust matsystem? Det är de övergripande frågorna i ett RE:Source-finansierat projektet som undersöker hur lokala restströmmar kan bli näring till lika lokala grönsaker.
Allt fler får upp ögonen för stadsnära odling och de många poängerna med småskalig matproduktion nära konsumenten. Många odlar enligt en så kallad market gardening-princip, där man producerar en stor mängd olika grödor på liten yta – en biointensiv form av odling som kräver högkvalitativ kompost. Något som kan vara en utmaning att få tag på i stadsnära odlingar idag.
– Internationellt finns det många exempel på högvärdiga kompostprodukter som används i olika skala, men i Sverige har vi inte lika mycket. Vi använde till en början svampkompost som är en restprodukt från champinjonodling, men jag tror personligen att vill man ha en hälsosam jord så måste man ge den en mångsidig kost och mata den på ett hälsosamt sätt, säger Joel Albertsson från Odlingsbolaget Svalan, en av partnerna i projektet, som driver flera olika odlingar i Göteborgsområdet.
I projektet Cirkulära näringsflöden för lokal livsmedelsproduktion kikar man på en rad restströmmar och deras potential att kunna komposteras för att använda i matproduktion, och landat i tre områden: hästgödsel, drav från öltillverkning och kokosfibrer, en restprodukt från odling av exempelvis solrosskott.
I Göteborgs kommun arbetar exploateringsförvaltningen aktivt med att skapa förutsättningar för fler göteborgare att producera mat på stadens jordbruksmark, bland annat genom att arrendera ut mark och på andra sätt stötta småskaliga odlare. Här ser man att lokala restströmmar kan uppvärderas till en viktig resurs.
– Hästgödsel är ett bra exempel på någonting som idag är ett problem att hantera, men som kan bli en stor tillgång. Ett robust matsystem kräver att vi tar vara på lokala resurser, och idag finns det lokala näringsämnen och restströmmar som inte används optimalt, säger Martin Berg, planeringsledare för Stadsnära odling inom Göteborgs stad.
Men hur ska komposteringen gå till? Emma Danielsson, specialist inom cirkulär ekonomi på Sweco, leder projektet och berättar att man en bit in i arbetet landat i en lösning som planeras att implementeras under nästa år.
– Först har vi behövt ta reda på vilka restströmmar som fungerar, hur själva komposteringen ska gå till, och även tittat på själva affärsmodellen och gjort en klimatanalys som ser positiv ut.
I avfallstrappan, som används för vägledning i vilken ordning olika metoder för att ta hand om avfall bör användas, ligger rötning för biogas som ett mer prioriterat steg än kompostering, men Emma Danielsson menar att verkligheten är mer komplex än så.
– Kompost är en nödvändig insatsvara för att kunna expandera matproduktionen, då kanske vi behöver ta från biogasproduktionen för att kunna uppvärdera hästgödsel som annars skulle brännas upp.
I veckan träffades projektpartners och nyfikna på Angereds gård för att höra mer om var projektet befinner sig, och titta närmare på ett exempel på stadsnära odling – odlingen på utbildningsanläggningen som gården utgör förser fem skolor i Göteborg med ungefär 200 kilo grönsaker i veckan, odlade på ungefär 800 kvadratmeter.
Med under dagen fanns bland andra även Thorleif Bramryd, professor i miljöstrategi vid Lunds universitet, Niklas Westin från Rölunda gård och Tony Johansson, utbildningsledare på Angereds gård.
– I den här gruppen finns ett fantastiskt kunnande, i hela skalan från akademisk expertis till riktigt hands on erfarenhet av odling och jordhälsa. Småskalig odling är långt ifrån bara en hobbyverksamhet eller någon som sker i matsystemets periferi, det kan i själva verket spela en stor roll ur ett beredskapsperspektiv och vara en viktig byggsten i ett resilient samhälle, säger Klas Cullbrand, innovationsledare på RE:Source.
