Så kan fler produkter leva längre – skidhjälmar visar vägen
På skidanläggningar runt om i landet används tusentals hjälmar varje år. En produkt som slits hårt men har potential att leva längre.
I RE:Sourcefinansierade projektet Cirkhjälm används skidhjälmarna som ett bra exempel på hur man på olika sätt kan ge en produkt längre liv – och hur det i sin tur påverkar både miljö och ekonomi.
Varje år säljs tusentals skidhjälmar i Sverige, och en stor del av dem används på skidanläggningar. Det finns idag inga återvinningsströmmar för hjälmarna – när de kasseras går hela till förbränning.
– Skidhjälmar behandlas tyvärr idag lite som en slit- och slängprodukt. De kostar inte mycket att köpa in för skidanläggningarna och därför finns det i nuläget inga starka ekonomiska incitament för att förlänga livet genom till exempel fler reparationer eller mer rengöring, säger Matilda Leivas, innovations- och processledare på RISE.
Längre livslängd – för miljön och ekonomin
I RE:Sourcefinansierade projektet CirkHjälm tittar man både på den miljömässiga nyttan med olika cirkulära möjligheter för skidhjälmarna, och vilka ekonomiska fördelar det kan medföra. Det kan handla om att byta till mer återvunnet material och att öka livslängd och nyttjandegrad på skidhjälmar.
Hos samarbetspartnern Skistar, som driver skidorter på flera platser i Sverige, finns ett stort flöde av hjälmar för uthyrning som går att följa och kontrollera – viket ger bra förutsättningar för att skapa mer cirkulära flöden. Flöden som projektet i slutändan hoppas kunna visa minskar både kostnader och klimatavtryck.
”Vi kommer exempelvis att tvätta foder och andra textila delar och utöka möjligheten till att byta ut fler delar om de skulle gå sönder”
Under hösten har projektets andra del dragit i gång med den en ny samarbetspartner, skidhjälmstillverkaren Disentis. Fokus ligger nu på att öka nyttjandegraden och livslängden på hjälmarna.
– I den här delen av projektet ligger tyngdpunkten på användarfasen – både när det gäller design, affärsmöjligheter, ändrade flöden och rutiner för att förlänga livet på produkten, säger Matilda Leivas.
Tre olika scenarier
I projektet har man valt att titta på tre olika scenarier för hjälmarna och jämföra dem. Det första är nuläget, så som skidhjälmar för uthyrning hanteras idag på Skistars anläggningar. Det andra är den inbyggda potentialen i hjälmarna från Disentis.
– Det finns massor av potential i Disentis design. I det här scenariot kommer vi att testa nya rutiner för ett antal av hjälmarna på Skistars skiduthyrning i Vemdalen. Vi kommer exempelvis att tvätta foder och andra textila delar i slutet av säsongen och utöka möjligheten till att byta ut fler delar om de skulle gå sönder under säsongen, säger Matilda Leivas.
Andra livsförlängande åtgärder kan vara att underlätta för kunden att lämna in defekta hjälmar för att öka antalet trasiga hjälmar som lagas eller att informera om hur man bäst tar hand om hjälmen för att den ska hålla längre och ge lägre klimatavtryck.
– Det ska bli intressant att följa utvärderingen på våra hjälmar under denna säsong. Vi har redan nu vissa detaljer som ska göra att produkten håller längre, och det kommer att bli spännande att gå vidare och se hur vi kan vidareutveckla hjälmar som kan användas under längre tid, och hur man kan återvinna dem när de till slut kasseras. Där kan vi säkert ta med oss erfarenheter in i övriga produktsortiment, säger Disentis ägare Jan Jonsson.
Det tredje scenariot handlar om att utforska ett alternativt affärsupplägg för skidhjälmar för uthyrning, för att se om det skulle kunna skapa bättre förutsättningar för ökad livslängd och minskad miljöpåverkan jämfört med idag.
– I det scenariot ligger även att ta fram ett nytt designkoncept för en hjälm som är anpassad för den nya affärsmodellen för att maximera lönsamheten. Här vill vi försöka få parterna i projektet att tillsammans designa ett upplägg som är fördelaktigt för alla inblandade, säger Matilda Leivas.
Studie av användarfasen unik – och lärorik
Det är studierna av användarfasen som är unika för projektet, menar Matilda Leivas. En metod och ett sätt att analysera som kan appliceras på andra produkter för bättre förståelse och ökad cirkularitet.
”Vi fokuserar på användarfasen och räknar på olika scenarier av livsförlängande åtgärder, vilket inte är så vanligt”
– Det är det som är så spännande och unikt i det här projektet. Vi tittar på produktionsfasen och vad som händer med hjälmarna när de är uttjänta, men lägger mest fokus på användningsfasen och räknar på olika scenarier av livsförlängande åtgärder, vilket inte är lika vanligt. Så i just det här projektet är det kanske inte effekten på hjälmarna i sig som är det mest intressanta eftersom de utgör en liten del av Skistars totala mängd produkter för uthyrning – det är metoden som är intressant. Vi gör en analys av miljönyttan och den ekonomiska nyttan med fokus på användarfasen, och kommer sedan att illustrera klimateffekterna och de ekonomiska effekterna av att hålla hjälmar i användning längre.
Hos Skistar ser man att innovativa idéer för mer hållbara lösningar är viktiga för att steg ska tas mot en mer hållbar vinterturism.
– Genom det här projektet vill vi inte bara minska miljöpåverkan från skidhjälmar, utan också bana väg för innovativa och cirkulära affärsmodeller som kan inspirera hela branschen, säger Jonas Edlund, projektledare inom hållbarhet på Skistar.
