Återanvända klubbor kan rädda liv
Hockeyklubbor är gjorda av tekniskt avancerat kompositmaterial, som bland annat har ovanligt stor energiupptagningsförmåga. Men när de går av är de omöjliga att laga. Därför ska ett RE:Source-projekt ta reda på om de kan få nytt liv – som krockskydd i bilar.
De hockeyklubbor som används i dag är tekniskt avancerade, och består av kompositmaterial där fibrerna placerats i lager för att optimera responsen när spelaren skjuter och klubban spänns som en fjäder.
Men skotten är hårda och klubborna går trots allt relativt ofta av, och är då omöjliga att återställa och användas på nytt – i alla fall som hockeyklubba.
– Hockeyklubbor kan upplevas som en marginell produkt ur ett volymperspektiv. Men det blir en avsevärd mängd om man räknar med att alla Europas licensierade spelare konsumerar flera klubbor varje år. Då är man snart uppe i ett antal hundra tusen klubbor som skrotas varje år, säger Patrik Fernberg, professor vid Luleå tekniska universitet.
Nu ska RE:Source-projektet RESTART undersöka om de kasserade klubborna kan få nytt liv på annat håll – nämligen som energiabsorbenter för krockskydd i bilar. Materialet har extremt hög energiupptagningsförmåga när de krossas.
I projektet hoppas man dels kunna visa att det fungerar bra rent tekniskt, men även undersöka möjligheten att bygga en cirkulär ekonomi kring tekniken.
– Förutom att minska resursslöseriet skulle det exempelvis kunna underlätta för spelare och föräldrar till spelare som får köpa nya klubbor ett par gånger om året. Kanske kan man på sikt tänka sig någon typ av pantsystem. Det kan även innebära billigare materialkostnader för fordonstillverkaren. Vår målsättning är att ta fram en färdplan för hur man kan kommersialisera en sådan här tillämpning, säger Patrik Fernberg.
”Det kan vara ett bra och inspirerande exempel på hur man kan tänka kring återbruk av material”
Patrik Fernberg, Luleå tekniska universitet.
Förutom tekniska vinningar och resurseffektivitet kan materialet göra att bilen det sitter i blir lättare, vilket ger mindre bränsleförbrukning. Det finns även en poäng med att visa upp ett återanvändningsprojekt inom hockeyvärlden, som handlar om synen på återbruk.
– Vi ser också att det kan vara ett bra och inspirerande exempel på hur man kan tänka kring återbruk av material. Många i Sverige har en relation till ishockey, detta kan vara ett sätt att nå unga, föräldrar eller äldre som man kanske inte alltid når i andra sammanhang. Då får de sig en tankeställare och börjar kanske fundera lite mer i återbruksbanor. Så det finns effekter både på teknik och på inställning till återbruk, säger Patrik Fernberg.
Att återvinna kompositmaterial kan vara komplicerat. Därför är återanvändning ett bra alternativ, även om klubban i detta fall inte blir helt cirkulär.
– Materialet i detta försök förintas ju i samband med en krock. Men det kan ändå skapa stort värde, ifall en klubba kan vara med och bidra till att rädda liv eller minska skador i samband med en krock.
