Initiativkarta ger stöd i arbetet mot en framgångsrik cirkulär ekonomi
För att säkerställa att den cirkulära ekonomin verkligen leder till förändringar mot en mer hållbar utveckling behövs ett helhetsperspektiv. Därför har ett strategiskt projekt inom RE:Source undersökt förutsättningarna för ett ökat helhets- och materialperspektiv inom cirkulär ekonomi.
– Man måste börja med att konstatera att målet inte är cirkulär ekonomi i sig, utan hållbarhet. Det handlar ju inte om vem som kan cirkulera fortast eller mest, säger Anna Karin Jönbrink, AFRY, som lett projektet.
Fokus på återvinning
Syftet med projektet har varit att undersöka förutsättningarna för att flytta fokus från ett avfallsperspektiv till ett helhets- och materialperspektiv. I projektet har man bland annat gjort en omvärldsstudie och konstaterar att det fortfarande är fokus på avfall och återvinning, både i Sverige och i andra länder, men också att de handlingsplaner som nu tas fram på olika håll innehåller allt större helhetsperspektiv.
En palett av åtgärder
För att underlätta myndigheters beslut kring åtgärder som kan stötta en förändring mot större hållbarhetsfokus har man i projektet skapat en initiativkarta, som kan hjälpa myndigheter att se likheter och skillnader på initiativ som man skulle vilja satsa på.
– För att skapa en framgångsrik cirkulär ekonomi så behövs en palett av åtgärder och då är den initiativkarta som vi skapat under projektet ett bra verktyg att ta hjälp av. Det handlar ju om att göra smarta kombinationer, säger Anna Karin Jönbrink.
Med hjälp av figuren kan olika initiativ beskrivas utifrån vilka samhällsnivåer som adresseras och vilka myndighetsverktyg som används.
- Samhällsnivå – Inom vilket geografiskt eller organisatoriskt område verkar initiativet?
- Policyer och regler – Medför initiativet en ändring i hur policys, regler eller lagar är utformade?
- Utbildning och information – Innebär initiativet en ökning/spridning av information kring hållbarhet/cirkulär ekonomi?
- Skatter och stöd – Medför initiativet en förändring i hur offentliga tillgångar utnyttjas?
Mer detaljer kring hur initiativkartan kan användas finns i projektets SLUTRAPPORT
Samverkan behöver stärkas
Anna Karin Jönbrink kan inte nog betona vikten av att samverka för att omställningen ska gå tillräckligt snabbt.
– Men juridiken är inte utformad för att samverka. Vi har sett att en del av dagens regelverk hindrar goda initiativ, så det finns mycket att göra. Vår studie visar att samverkan mellan olika aktörer längs värdekedjan behöver stärkas och även samverkan mellan olika länder och EU.
Olika bakgrunder behövs
Under projektets gång har man kunnat konstatera att de flesta som jobbar med cirkulär ekonomi inom myndigheter, både i Sverige och andra länder, har en bakgrund inom avfalls- och återvinningssektorn.
– Vår rekommendation är därför att också anlita personer med helt annan bakgrund, till exempel produktdesigners och samhällsutvecklare, även på myndigheter. Möjligheten till framgång blir större om man har multidisciplinära grupper, säger Anna-Karin Jönbrink.
Förlängd garantitid
Projektet kommer också med konkreta förslag för att öka helhetsperspektivet. Flera av de förslagen nämns också i Delegationen för cirkulär ekonomis förslag, som presenterades i oktober.
– Vi ser att flera av våra förslag liknar dem från Delegationen, men också att några av våra förslag kompletterar deras.
- Förläng garantitiden på produkter
- Kräv att producenter tillhandahåller reservdelar
- Ställ större individuella krav på företag genom producentansvar
- Bonus malus är en möjlig väg
- Använd offentlig upphandling för att skapa efterfrågan
- Stötta lokala initiativ
- Skapa skattelättnader för arbetskraft
- Beskatta jungfrulig råvara och fossila material tyngre
– Vi hoppas att de förslag vi nu lägger fram kan komma till nytta för den omställning som måste göras, säger Anna Karin Jönbrink.
