Start / Aktuellt

25 oktober 2023

Cirkulärt system för matleveranser

Allt fler svenskar får sina livsmedel levererade till dörren, ofta i papperskassar som sedan slängs. Skulle det i stället kunna finnas ett system där maten tas emot i en förpackning som sedan skickas tillbaks och kan användas på nytt? RE:Source-projektet Returbar har som mål att utveckla både en förpackning och ett system som gör detta möjligt.

1,4 miljoner ton. Så mycket förpackningar sätts varje år på den svenska marknaden. Många gånger rör det sig om pappersförpackningar som blir till avfall efter en mycket kort period av användning. Andelen återbrukbara förpackningar måste öka, det kräver både klimatet och ett regeringsbeslut som slår fast att de ska göra så med 30 procent fram till år 2030.

Inom den ökande e-handeln med dagligvaror används mycket pappers- och plastförpackningar. Allt fler svenskar använder sig av tjänster som levererar livsmedel hem till dörren – inte sällan i papperspåsar som sedan slängs, läggs på hög eller i bästa fall återvinns. Ett problem både för konsumenten, livsmedelsbranschen och planeten.
I RE:Sourceprojektet Returbar, som leds av Axfoundation och Chalmers Industriteknik, vill man hitta en praktisk lösning för ett system med återanvändningsbart emballage, där kunden tar emot sina varor i en förpackning som sedan skickas tillbaka till leverantören och används på nytt. Flergångskassar skulle på så sätt cirkulera mellan kunderna och ersätta de papperskassar som läggs på hög hos slutkonsumenten. 
– Varje år säljs hundratals miljoner papperspåsar i dagligvaruhandeln, om vi kan ersätta en del av dessa med en cirkulär lösning skulle det göra stor skillnad. Vi vill också bidra till det normskifte som krävs för att cirkulära kundbeteenden ska bli det nya normala, säger Amelie Silfverstolpe, ansvarig för hållbar innovation på Axfoundation.

För att utveckla ett fungerande cirkulärt system behöver flera saker undersökas, både hur en ny typ av passande förpackning kan konstrueras och i vilket material, hur flödena av emballage ska se ut med insamling, tvätt och spårbarhet och vad det kan finnas för incitament för konsumenten att lämna tillbaka förpackningen.
– Vi undersöker just nu olika pant- och logistiklösningar, målet är att det ska vara superenkelt för både kunden och leverantörerna att cirkulera påsarna. I Sverige är konsumenter vana vid pant på PET-flaskor, så i det här projektet tänker vi oss liknande monetära system för att se till att få en hög återlämningsgrad på returpåsen, säger Linnea Lindkvist, projektledare på Chalmers Industriteknik.
Under hösten 2023 kommer partners i projektet även att genomföra fler fysiska tester med olika varianter på cirkulära påsar och spårbarhetslösningar.

Men framför allt kräver ett cirkulärt system samarbete. Inom projektet vill man skapa en branschgemensam hållbar lösning för hur flödet av förpackningar kan se ut i ett system med så kallad omvänd logistik.

– Genom att samla aktörer som annars konkurrerar finns möjlighet till skalfördelar, bred förankring och inte minst ett system som har potential att bli mycket bättre för kunden som ju då inte blir låst vid en enskild aktör för att kunna returnera sin lånepåse, konstaterar Amelie Silfverstolpe.

Vi vill bidra till det normskifte som krävs för att cirkulära kundbeteenden ska bli det nya normala

Amelie Silfverstolpe, Axfoundation

Och ett cirkulärt tänk behöver förstås inte stanna vid just papperskassar för matleveranser. Målet är att inspirera och sprida till även andra delar av branschen.
– Det är ju många branscher, bland annat take-away-industrin, som behöver lösa logistiken för de återbruksförpackningar som de enligt lag måste erbjuda konsumenterna. Vi borde rimligen hitta synergier med dem. Dessutom tror vi att Returbar-lösningen kommer att ha internationell spridningspotential, fortsätter Amelie Silfverstolpe.

Vid projektets slut 2024 hoppas projektet ha landat i en gemensam lösning som minskar branschens klimatpåverkan.

– Målet är att ta fram ett förslag på hur en gemensam lösning skulle kunna fungera i praktiken så att behovsägarna kan fatta beslut om att ta nästa steg mot implementering, förhoppningsvis i en gemensam pilot, avslutar Linnea Lindkvist.