34 nya projekt får finansiering via RE:Source

Projektet kommer att utveckla, implementera en måleri- och ytbehandlingstjänst som är resurs- och klimatsnål jämfört med traditionella måleritjänster. Genom projektet ska omställningen från resursintensivt till resurseffektivt måleriutförande accelereras och skala upp till hela branschen.

Renoveringsbehov och nybyggnation av fastigheter ökar för varje år. Antal ytskikt som ska behandlas ökar oberoende om en fastighet renoveras, återbrukas eller nyproduceras. Måleribranschen står uppskattningsvis för ca 15 000 ton CO2 årligen. En uppskalning och utrullning av Framtidens Måleri har stora möjligheter att signifikant minska resursanvändning och minska klimatpåverkan från måleribranschen.

Projektledare: Schööns Måleri Aktiebolag

Tillverkning av rostfritt stål (SS) via additiv tillverkning (AM) är ett billigare och mer hållbart alternativ till konventionellt tillverkat SS. Dock är användningen av AM SS ännu begränsad, då kvalificeringsprocessen behöver etableras. Värmebehandling behövs efter AM av SS, men ger en missfärgad yta som kan försämra korrosionsegenskaperna. Missfärgningen brukar avlägsnas genom betning. Då betning är en skadlig process undersöks här alternativ till denna. En lovande variant är Hot Isostatic Pressing (HIP) med ändrade parametrar för att producera ytor utan missfärgning (Clean HIP). En annan är borttagning av missfärgningen genom antingen shot peening, Isotropisk Superfinish (ISF) eller Hirtisation®. Som en del av kvalificeringsprocessen för AM SS görs korrosionsprovning efter de olika ytbehandlingarna och bedöms mot betat material. Utförliga undersökningar av material samt av miljöpåverkan från betning, genom analys av mängden frigjorda metaller under processen, kommer också att göras.

Projektledare: Swerim AB

Projektledare: Luleå tekniska universitet

RESTART är en förstudie med syfte att utveckla ett ny cirkulär metod som innebär återanvändning av kasserade men materialtekniskt avancerade ishockeyklubbor. Målet med projektet är att utveckla ett nytt sätt att återanvända skrotade kolfiberkompositskaft som krockenergiabsorberande element i bilkomponenter. Resultatet av projektet kommer att sammanfattas i en färdplan för teknikutveckling som kommer att innehålla identifiering av kritiska FoU-behov, tid och resurser som krävs för TRL-mognad, preliminära marknader, IPR-inventering, potentiella/önskade utvecklingspartners och en uppskattning av tid till marknadsintroduktion.

Projektledare: Luleå tekniska universitet

Med ett växande antal elfordonsbatterier som produceras och släpps ut på marknaden finns ett ökande behov av cirkulära flöden för batterier från elfordon. Det är särskilt viktigt att se till att batterier och deras komponenter återanvänds och återvinns eftersom batterierna innehåller värdefulla och kritiska material som kobolt, litium och nickel som riskerar att bli en bristvara inom en snar framtid. Den stora utmaningen idag inom branschen gäller säkerheten vid hantering av batterier från uttjänta fordon. Det behövs ett säkert och effektivt process- och informationsflöde samt testutrustning och diagnosverktyg som kan utvärdera olika typer av batterier. Syftet med detta demonstrationsprojekt är att etablera ny och utökad kunskap och lösningar som bidrar till en ökad cirkulär användning av batterier. Resultaten av projektet kommer att bidra till och påskynda en förändring mot säkra processer och effektiva värdekedjor bättre anpassade till cirkulära och hållbara system.

Projektledare: BilRetur ABC AB

Projektets syfte är att förbereda etablering av en anläggning på 10 kTon per år för produktion av monomeren och
kemikalien bishydroxyetylterelftalat (BHET) som använder PET plast från sorterade förpackningar som råvara. PET
från sorteringsanläggningar i Skandinavien kommer att användas cirkulärt genom att bli en ny produkt. Genom
projektets experiment för uppskalning, iterativa processimuleringar och miljöpåverkansberäkningar med LCA,
kommer en process med lägsta möjliga utsläpp av växthusgaser att föreslås. En anläggning enligt beskrivning
ovan kommer släppa ut cirka 40% av mängden GHG som idag genereras genom förbränning av PET förpackningar.
Utvecklingen av applikationer för BHET inom mjukgörare, i bindemedel för färg och lack samt som råvara för ny
PET bidrar till marknadsutveckling och den efterfrågan som krävs för att finansiera en industrialisering.
Resultaten från minimering av klimatavtryck samt marknadsutveckling resulterar i en plan för industrialisering

Projektledare: RISE IVF AB

För att tekniskt realisera cirkulära affärsmodeller och återtillverkning identifieras additiv tillverkning (AM) som en möjliggörare. Nackdelen med återtillverkning är småskaligheten och behovet av manuellt arbete. För att övervinna dessa nackdelar föreslår projektet en digital tvilling-baserad plattform för AM-baserad återtillverkning som möjliggör mer automatisering. Projektet kommer att utveckla ett helhetskoncept för effektiv AM-baserad återtillverkning inkluderande:
• En ny metod för effektiv och noggrann simulering som minskar beräkningstiden 50-100 gånger.
• En ny metod för robust fixtur som minskar geometrisk variation med 25-50%.
• En digital tråd för AM-baserad återtillverkning
Metoden kommer att implementeras i en befintlig simuleringsplattform och exponeras för industripartnerna i Wingquist Laboratory och andra kommersiella användare av RD&T och IPS-mjukvara globalt.

Projektledare: Chalmers Tekniska Högskola Aktiebolag

In this pre-study project, we would like to study the potential of a fully circular façade system that consists mainly of materials that are sourced locally, can be constructed and deconstructed, is adaptable, has a low environmental impact, and has high aesthetic value. The system is called LO-CI (LOcally & CIrcular). With locally-sourced materials we refer to agricultural and marine biobased materials, and re-used technical materials.
To study the feasibility of the LO-CI system, work in this project is divided into two parts: I) a needs analysis of potential customers and state-of-the-art of similar projects, and II) a product development stage where design alternatives are developed and evaluated. The project is imperative for Sweden’s agricultural and construction sector to explore the potential of utilizing agricultural and marine residual materials in building in the paradigm shift towards a biobased and circular construction sector.

Projektledare: Lunds universitet

I samband med den gröna omställning som nu sker står den svenska stålindustrin inför stora utmaningar. Förutom förmågan att producera grönt stål innebär nya processer också utmaningar när det gäller de nya typer av restprodukter som kommer att genereras till följd av den omvandling som nu sker. För att full miljönytta ska kunna uppnås är det därför mycket viktigt att det finns en plan för hur dessa restprodukter kan användas på ett hållbart sätt. Det övergripande målet med denna förstudie är att skapa en vetenskaplig grund för fortsatt forskning om morgondagens kalkbaserade restprodukter från den svenska stålindustrin och därigenom säkerställa framtida marknader och ge ett mervärde för den svenska industrin.

Projektledare: Luleå Tekniska Universitet

Byggsektorn står för ca en femtedel av Sveriges plastanvändning och Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Genom projektet vill vi öka förståelsen för vilka plastprodukter som finns i en byggnad och hur dessa skulle kunna ställas om till cirkulära alternativ. Med cirkulära plastprodukter avses återbruk av byggprodukter av plast och byggprodukter med återvunnet eller biobaserat innehåll. Dessutom bör produkterna vara förberedda för framtida återbruk och/eller återvinning. En viktig del i projektet är att i samarbete med producerande projektparter testa cirkulära lösningar samt att ta fram förslag på hur dessa kan kravställas i byggprojekt. Genom att sprida den kunskap som uppkommer till resten av branschen vill vi driva på utvecklingen och omställningen av byggsektorn. Målet är att skynda på produktutvecklingen för att öka cirkulariteten för byggprodukter i plast och därmed minska deras klimatpåverkan. Genom medverkande parter är projektet förankrat i hela byggbranschens värdekedja.

Projektledare: Stiftelsen Chalmers Industriteknik

Återvunna kolfiber är korta och har lägre prestanda än jungfrulig. För att bibehålla prestanda, kan kontinuerlig jungfrulig fiber kombineras med återvunna. En nackdel med materialkombinationen är att dess tillverkning idag kräver en hög andel manuellt arbete. Noobingtekniken från Fureho AB, där fibrer läggs maskinellt i tre riktningar, kan bidra med en lösning på hybridiseringsproblematiken då tekniken har demonstrerat möjligheten att kombinera olika fibermaterial och förbereda för inlägg av olika slag. I detta genomförandeprojekt undersöks möjligheten att utveckla noobingtekniken mot kombinationen jungfrulig/återvunnen. På sikt förväntas projektet utgöra en grund för att identifiera den teknikutveckling och de forskningsfrågor som behöver besvaras för att robust generera förformar av jungfrulig/återvunnen fiber. Detta kan leda till att etablera en gångbar väg att återta återvunna fibrer i nya strukturella komponenter och därmed generera en mer cirkulär användning av kompositer.

Projektledare: RISE Research Institutes of Sweden

Genomförbarhetsstudien avser utreda genomförbarhet och potentiella nyttor med ett större projekt för att i praktiken utveckla och utvärdera digitala tvillingar för återvinningsanläggningar generellt och anläggningar för organiskt avfall specifikt. Även förutsättningar för en ”standardprocess” för att skapa och tillämpa digitala tvillingar i återvinningsanläggningar kommer att utredas för att få en klar bild av den verkliga potentialen inom branschen. Projektet ska också utreda om och under vilka förutsättningar digitala tvillingar för återvinningsanläggningar kan bidra till fördelar som ökad produktivitet, återvinningsgrad, kvalitet och värde på utgående strömmar, spårbarhet och precision i rapportering till myndigheter och kunder samt förbättrad arbetsmiljö.

Projektledare: Respace AB

Utfasningen av plast och PFAS i förpackningar ställer stora krav på våra innovationssystem för att ta fram och producera nya ekonomiskt lönsamma materiallösningar som inte är beroende av ändliga eller toxiska resurser. Växter som blad- och rörvass och resterprodukter från jordbruksproduktion erbjuder en resurstillgång med årlig förnyelse som potentiellt skulle kunna förädlas till högpresterande förpackningslösningar/engångsprodukter. Ett konsortium bestående av fem industripartners och forskningsinstitutet RISE har definierat ett projekt där utveckling av bioraffinaderiprocesser för två avfallsflöden, rörvass och vetedrank, kombineras med innovativ biobaserad barriärteknologi för att ta fram nya förnybara material för tillverkning av 3D-formade fiberbaserade förpackningar av hög kvalitet med utmärkta barriäregenskaper. Projektet kommer att bidra till att maximera lönsamheten för förädling av naturresurser och till att etablera nya cirkulära flöden inom den framtida bioekonomin.

Projektledare: RISE Research Institutes of Sweden

Det saknas idag storskalig teknik för återvinning av textila fibrer från komplexa blandmaterial (fler än två fibertyper). I industriell skala kan än så länge bomull återvinnas ur ett material bestående av bomull och polyester, tack vare Södras innovation, OnceMore. Med det här projektet vill Södra och Lenzing bli först i världen med en återvinningsprocess där bomull separeras ur mer komplexa textilmaterial med innehåll av bland annat elastan. Detta kräver att en väl fungerande teknik utvecklas, som på ett energi- och kostnadseffektivt sätt kan rena bomull från oönskade fossila fibrer. Projektet avser därför att undersöka olika reningstekniker för att studera och testa vilken teknik som bäst uppnår önskad effekt. Avsikten är att demonstrera tekniken under industriellt relevanta förhållanden och på så sätt erhålla resultat som kan möjliggöra en större investering vid Södra Cell Mörrum med ambitionen att 2025 återvinna 25 000 ton returtextil och sedan ta tekniken ut i världen.

Projektledare: Södra Skogsägarna Ek för

Sveriges skogsindustri har en huvudroll för att uppnå en cirkulär bioekonomi, men utav den årligen fällda skogen blir endast 20% sågat virke, dvs ett bio-baserat material för produkter med lång livslängd och högt rankat i kaskadsprincipen. En huvudanledning för detta är bristen på ett integrerat informationsflöde hos sågverken, vilket beror på att timrets inre egenskaper i stort sett är okända när de kommer till sågverken. Datortomografi (CT) möjliggör att egenskaper kan bestämmas för det utsågade virket innan sågningen. Nya möjligheter att optimera sågverksprocessen öppnas därmed så att andelen sågat virke kan ökas väsentligt och att produktionen kan styras mer exakt mot kund. Genom att kombinera moderna maskininlärningsmetoder och trämaterialvetenskap ska en virtuell sågverksprocess skapas, med CT skannade stockar som indata. Optimeringen görs innan det första sågbladet rör stocken. Projektgruppen består av forskare inom träteknik, maskininlärning, samt representanter från industrin.

Projektledare: Luleå tekniska universitet

Idag saknas regelverk, kunskapsstöd, kvalitetskriterier, provningsmetodik och informationshanteringsfunktionalitet för att arbeta med kvalitet hos återbrukade produkter och få detta att fungera väl genom byggprocessen. Vi ser behovet av att möta dessa brister med ett sammanhållet, normerande kvalitetssystem som skapar förtroende för återbrukade produkter, bidrar till att förändra arbetssätt och öppnar för nya affärsmöjligheter. Detta görs genom att följa och stötta kvalitetsrelaterade utmaningar i ett antal fallstudier, dokumentera behov, erfarenheter och lösningar och använda detta i ett ramverk som kan generaliseras och skalas upp. Kvalitetssystemet innehåller framtagande av kvalitetskriterier och provningsmetodik, struktur för kvalitetsmärkning, utveckling av befintliga digitala verktyg för hantering av kvalitetsinformation, sammanställning av rutiner för samverkan kring kvalitetsfrågor, gemensamma målbilder för kvalitetssäkring i återbruksprocessen samt ett utbildningskoncept.

Projektledare: RISE Research Institutes of Sweden AB

För att sätta realisera cirkulär ekonomi i praktiken måste vi visa att cirkulära materialflöden faktiskt är möjliga utifrån tekniska, logistiska, ekonomiska, samhälleliga och viktigast, miljömässiga aspekter. Dvs, vi måste försäkra oss om att användning av avfallsmaterial är miljövänligt. I denna genomförbarhetsstudie fokuserar vi på en viktig källa till väsentliga näringsämnen till jordbruket – avloppsslam. Mer specifikt tittar vi på möjligheterna att utforma en kostnadseffektiv avloppsbehandingsprocess som kan avlägsna och helt förstöra en grupp av långlivade organiska föroreningar, per- och polyfluoralkylämnen (PFAS). För att göra det kommer vi att studera källor till PFAS som kommer till ett kommunalt avloppsledningsnät, samt utföra SWOT-analys av genomförandet av skräddarsydda PFAS-behandlingsystem beroende på källor och typer av PFAS i kommunalt avloppsvatten.

Projektledare: Luleå tekniska universitet

Rätt återvinning för att få en hållbare produkt. Idag använder man till största delen återvunnet material i gjutgods. Dock har antalet och andel föroreningar ökat sedan 1950-talet och spås öka framöver. Detta beror på att specifikationer och återvinningen inte är tillräckligt noggrann samt att man idag använder sig av spädning av nytt material för att uppnå renhetskrav i materialet. Tidigare studier har visat att bristen på noggrannhet har stora konsekvenser på producerbarheten men även äventyrar en gångbar cirkulär ekonomi. I detta demonstrationsprojekt vill vi undersöka förekomsten, ursprunget och inverkan (miljö och ekonomi) av föroreningar i järnbaserade legeringar. Projektet ämnar specificera gränsvärden för kritiska föroreningar, uppdatera materialspecifikationer samt ta fram rekommendation kring vilka produkter/material som inte bör återvinnas till de utvalda applikationerna. Projektet kommer genomföra materialanalyser, bearbetningsanalyser, LCA och utföra industriella tester.

Projektledare: Lunds universitet

Återtillverkning innebär att begagnade möbler tas tillbaka av ursprungsproducenten och renoveras. Detta sker i liten utsträckning idag. Samtidigt ökar efterfrågan av återtillverkade produkter från kunder i offentlig sektor. Producentföretagen ser återtillverkning som en viktig fråga men saknar effektiva produktionsstrategier för att möta denna efterfrågan. Vi vill därför öka kunskapen om cirkulär ekonomi och återtillverkning av möbler hos regioner och kommuner i offentlig sektor samt om effektiva produktionsstrategier för effektiv återtillverkning trä- och möbelföretag i Sverige. Detta sker via dialog med producentföretag, offentlig sektor och andra aktörer i form av workshops, möten och intervjuer. Vi kartlägger även den forskning som redan gjorts inom området. Återtillverkning förlänger livslängden på produkter, produktkomponenter och material och bidrar därmed till hållbar resursanvändning. Det bevarar speciellt träråvara och minskar behovet av ny träråvara och skogsavverkning.

Projektledare: Chalmers Tekniska Högskola Aktiebolag

Den globala plastindustrin är idag nästan helt linjär, eftersom mindre än 10 % av plasten återvinns globalt, vilket resulterar i en ständigt växande volym av förbrännt eller kasserat polymermaterial. Detta bidrar starkt till plastindustrins betydande negativa miljöpåverkan och övergången till en cirkulär och resurseffektiv plastindustri blir obligatorisk.
Circulins är ett tillämpat forskningsprojekt som undersöker nya lösningar för att ta hand om plastavfall på ett resurseffektivt sätt, genom att enbart fokusera på oåtervinningsbart plastavfall. Konceptet bygger på en specifik insekt, Galleria mellonella, och tekniken som gör att den kan omvandla plast till proteiner, lipider och biogödsel. Mer specifikt fokuserar Circulins på omvandlingen av larver av G. mellonella och på karakteriseringen av de erhållna produkterna, för att erhålla högkvalitativa och näringsrika produkter för foder och ekologisk odling.

Projektledare: NBTech AB

Antag att du precis har köpt en ny bil och ett halvår senare så börjar den krångla. Du kommer till verkstaden och du får följande besked: “Vi kan inte hitta felet för bilen har inget diagnostiksystem, men en tröst är ju att även om vi hittade felet så kan vi inte laga enstaka komponenter utan du får skrota hela bilen”.

Exakt detta pågår idag i fastighetsbranschen. Om du får ett fuktläckage i ett våtutrymme så kan du inte hitta det för det finns ingen diagnostik inbyggd och du kan inte heller delreparera ett våtutrymme, så man river och totalrenoverar badrummet i stället för att delreparera!

Det här projektet kommer att utveckla lösningen för att sätta stopp för slöseriet av resurser och bidra till att möjliggöra resurssnåla lagningar. Vi vill i det definierade projektet söka stöd för att utveckla en sensorteknik, som när den är installerad, via en webbtjänst kan varna fastighetsägaren om det blir ett fuktläckage i ett badrum eller kök, direkt när läckaget uppstår.

Projektledare: Invisense AB

Detta projekt ska ta fram och testa lösningar i praktiken för bidra till att skapa ett branschgemensamt cirkulärt system för emballage för hemleverans, där det emballage som kunden tar emot varorna i också kan sändas tillbaka till leverantören för återanvändning. Detta kommer att minska resursanvändningen och vara ett steg mot att nå målen i Parisavtalet, såväl som EU:s cirkulära handlingsplan.
Dagligvaruhandeln ser själva stora utmaningar i nuvarande linjära system och vi tror att det finns stora möjligheter och vinster i att skapa ett branschgemensamt B2C system för cirkulära emballage. Branschen har tidigare lyckats enas kring ett numera välfungerande B2B-system för cirkulära transportlådor som driftas av det av branschen gemensamt ägda bolaget SRS (Svenska ReturSystem).
Att skapa, eller vidareutveckla, ett mer konsumentanpassat system även för B2C/C2B-leveranser ser vi som nästa steg för att bygga bort en linjär hantering av emballage till att skapa ett helt cirkulärt system

Projektledare: Axel Johnson Holding Aktiebolag

Att använda resurser säkert och effektivt kommer vara centralt i övergången till en cirkulär ekonomi. Slam som erhålls efter vattenrening innehåller värdefulla resurser (fosfor, järn, aluminium etc.) som idag tyvärr inte utnyttjasförloras till deponering. Genom förbränning av detta slam kan patogener och organiska föroreningar effektivt avlägsnas, mängden avfall som deponeras minskas och kvar blir en koncentrerad aska. Det här projektet kommer undersöka en process vid namn Sahara som har syftet att maximera återvinningen av de värdefulla resurserna i slamaskan och samtidigt avgifta askan från tungmetaller. Sahara möjliggör fullständig återvinning av järn i form av koaguleringsmedel med hög renhet, ökar återvinningsgraden av andra grundämnen samt producerar en järnfri silikatsand. Sahara kan omdefiniera vattenreningssektorn och göra det möjligt för reningsverk att bli cirkulära resursnav samt minska växthusgasutsläppen.

Projektledare: EasyMining Services Sweden AB

Product-as-a-service (PaaS) tros vara en förutsättning för svensk industri att adressera resursutmaningen i kombination med förbättrad ekonomisk prestanda. Att i praktiken utnyttja den fulla potentialen av PaaS inom industrin är dock utmanande på grund av hög komplexitet. Målet med detta projekt är att skapa praktiska modeller med en teknisk mognadsgrad (TRL) på nivå sex som svenska originaltillverkare kan använda för att anpassa produktdesign och tjänsteverksamhet för PaaS-erbjudanden: en referensmodell för produktutveckling som syftar till att öka effektiviteten och en matematisk modell som minimerar servicekostnader. Livscykelperspektivet antas för att styra modellutvecklingen mot miljömässig hållbarhet. Effekterna är minskad ledtid för att utveckla resurseffektiva PaaS-erbjudanden med förbättrad ekonomisk prestanda.

Projektledare: Linköpings Universitet

Hydrogen is considered a key enabling technology for the decarbonization of multiple industries from steel to long-distance transport. However, PEMWE, the only CO2 free hydrogen production source that is adapted to renewable energy sources, is dependent on rare noble metals. In fact, only 8 tons of iridium is extracted yearly and to reach the global goals for hydrogen installations 10-50 times more iridium than possible needs to be extracted each year. The process also uses a toxic Nafion membrane that makes recycling the metals difficult or even impossible. In this project, we aim to solve this by using Ionautics nanoparticle technology that minimizes the usage of noble metal in combination with Cellfion’s recyclable cellulose membranes. Together, the partners aim to be a key enabling technology for green hydrogen production by lowering the noble metal content enough to enable scaling of PEM electrolysis as well as sustainable usage of noble metals through recycling.

Projektledare: Ionautics AB

Det finns idag ett tydligt behov av storskaliga, och kostnadseffektiva, miljö/- och klimatsmarta reparationslösningar i textilbranschen för att skapa alternativ till konsumtion av nyproducerade plagg och att vi därmed når målen i Agenda 2030. Detta projekt ämnar validera innovativa, skalbara och automatiserade lösningar för att väsentligt förlänga livstiden på textila produkter. För att öka takten i omställningen mot cirkulära resursflöden och kraftigt minska textila produkters miljö, och klimatpåverkan under dess livscykel.

Genom att sätta samman ett nätverk för att realisera innovativa, automatiserade och storskaliga processer inom reparation och uppfräschning av textila produkter.

Vi räknar med att effekterna av detta projekt består av ett utökat kunskapsläge och underlag för att industrialisera åtskilliga reparation- och återställningskoncept.

Projektledare: WoollyBear AB

Projektet ska vidareutveckla en återanvändningsbar teknik för att rena vatten och kemikalier från kvicksilver. Innovationen kommer från forskning inom elektrokemi och ytfysik på Chalmers, och möjliggör att på ett nytt och resurseffektivt sätt ta bort kvicksilver från förorenade vatten och minska mängden kvicksilver i vårt kretslopp. Det finns ett stort behov av bättre reningsmetoder för avfalls- och processvatten inom industri, dricksvattenrening samt miljösanering. Detta för att dra ner på driftkostnader och klimatpåverkan genom att reducera energiförbrukning och avfallsgenerering, samt öka effekten vid rening av låga koncentrationer. I detta projektet ska en demonstrationsprototyp utvecklas och testas i industriell miljö. En implementeringsstudie ska genomföras för att ta fram underlag som kravspecifikation och processdesign för att på sikt kunna implementera tekniken i stor skala. Projektet kommer involvera behovsägare, leverantörer av befintliga reningssystem samt akademi.

Projektledare: ATIUM AB

IsoTimber tillverkar husstommar som är både bärande och isolerande. De robusta byggblocken av trä har en lång livslängd och kan återbrukas, i linje med vad som krävs för en effektiv resurshantering i en cirkulär ekonomi. Idag måste IsoTimber kombineras med massiva korslimmade träskivor för att påvisa tillräcklig hållfasthet i högre byggnader. Det här projektet vill fastställa, och testa, att IsoTimber ensamt kan uppfylla kraven gällande t ex hållfasthet och brand i höga hus upp till 12 våningar. Projektet inkluderar även utveckling av lägenhetsskiljande väggar av IsoTimber, samt fastställande av kravbild och tester för motsvarande. Det övergripande syftet är att möjliggöra ett hållbart byggande även av högre byggnader med enbart IsoTimber som stomme.

Projektledare: Isotimber Holding AB

Inblandning av biokol kan minska riskerna med förorenade jordar samtidigt som markkvaliteten förbättras. Inblandning av biokol direkt på plats har stor potential att minska mängden jordmassor som deponeras. Målet med BALANCE är att möjliggöra en storskalig användning av denna teknik genom att utveckla ett ramverk som omfattar metoder för miljö- och hälsoriskbedömning av biokolsbehandlad jord. Miljöpåverkan och resursanvändning med fokus på cirkuläritet kvantifieras med hjälp av livscykelanalys, substansflödesanalys och ett nyutvecklat ramverk för urban cirkuläritet. Varaktigheten av en biokolbehandlingen över en längre tid (5-6 år) studeras i ett pågående fältförsök. Vi kommer också att anlägga ett nytt fältförsök där biokolets potential att minska förångning av flyktiga föroreningar undersöks. Projektet ger underlag för en mer hållbar användning av jord- och avfallsresurser, stora samhällsekonomiska besparingar, miljövinster och är ett steg mot en mer cirkulär ekonomi.

Projektledare: Statens Geotekniska Institut

För att säkerställa samhällets behov av produkter och tjänster behövs idag mer resilienta och hållbara värdekedjor för att minska osäkerheter och risker i tillverkarnas komponent- och materialförsörjning. Cirkulära produktionssystem med återtillverkning blir en förutsättning för att tillgodose framtidens samhälle med produkter. Projektförslagets deltagande företag har ett uttalat behov av att utveckla sina cirkulära aktiviteter och vill med stöd av forskare utveckla sina affärsmodeller, informationssystem och produktkonstruktioner för att bättre inkludera återtillverkning. Projektförslaget handlar om att identifiera och samarbeta med nya parter i värdenätverken samt att på ett effektivt sätt samla in och dela information om produkterna som återtillverkas för att kunna ta rätt beslut under produkternas livscykler. Efter projektet kommer de deltagande företagen ha mer hållbara cirkulära affärsmodeller och därigenom mer effektiva och resilienta
processer med minskad miljöpåverkan.

Projektledare: Linköpings Universitet

Oväntade upptäckter av farliga ämnen vid renovering och rivning ökar osäkerheten kring arbetssäkerhet och projektekonomi. Trots obligatoriska miljöinventeringar vid rivning i Sverige är utredning av farliga material svårt att göra noggrant på grund av otillgänglighet och svårigheter att urskilja dolda föroreningar. För att uppnå cirkuläritet inom byggd miljö behövs utveckling av nya tillvägagångssätt för att underlätta riskkontroll för farliga material. Prediktioner kan uppnås genom att systematisera miljöinventeringar från renoverade eller rivna byggnader. Maskininlärningsmodellering har visat sig vara lovande för att identifiera mönster för förekomst av asbest och PCB-material. Dess potential för att karakterisera byggnader med hög föroreningsrisk på komponentnivåer har påvisats. Med utgångspunkt i dessa tidigare resultat, avser den föreslagna studien att undersöka genomförbarheten av implementering i praktiken och utvecklande av beslutsstöd för relevanta aktörer.

Projektledare: RISE Research Institutes of Sweden

Projektet syftar till att implementera, testa och utvärdera ett system med återanvändbara förpackningar för mat och dryck under Almedalsveckan, Göteborgs Kulturkalas och Gothenburg Horseshow. Lösningen inkluderar specifikt anpassade, individuellt märkta och återvinningsbara matlådor, muggar mm, teknisk plattform för att säkerställa spårbarhet och driftorganisation för diskning och logistik. Projektet kommer också att studera och utvärdera hur tjänster och affärsmodeller kan utformas för att underlätta samverkan och möjliggöra gemensamt värdeskapande.

Projektet förväntas resultera i hållbarare evenemang, minskad nedskräpning och kostnad för städning samt ökad nöjdhet hos besökare. Projektresultatet kommer även att utgöra ett stöd för framtida evenemang och arrangörer som vill använda återanvändbara förpackningar. Från 1 januari 2024 kommer alla som serverar mat eller dryck för take away vara tvungna att erbjuda ett återanvändbart förpackningsalternativ som ingår i ett rotationssystem.

Projektledare: Stiftelsen Chalmers Industriteknik

Insamlingen av textilier för återbruk sker i dagsläget i stor utsträckning inom de ideella second-hand-organisationerna (ISH). De ideella aktörerna sorterar materialet och prioriterar återanvändning i Sverige via försäljning i egna butiker. Det ger det största värdet för organisationen samtidigt som man arbetar enligt avfallstrappan.
Det är i utmaningen med de textilier som inte kan återbrukas inom Second Hand som detta projekt tar sitt avstamp. Mängden textilier som går till förbränning är för högt och mycket av materialet bör kunna återvinnas på materialnivå i Sverige istället för att skickas till förbränning eller materialåtervinning utomlands. Projektet ställer frågorna: hur kan ISH-organisationerna samordna sortering av insamlade textilier för att säkerställa högsta nivå av återanvändning och därefter materialåtervinning med högsta möjliga miljöeffekt, samt hur ska en samordnad sorteringsanläggning byggas upp för att hantera separata flöden från flera second-hand-organisationer?

Projektledare: Stiftelsen Chalmers Industriteknik

Plast innehåller en lång rad med tillsatser och några hundra av dessa är misstänkt eller konstaterat farliga för människa eller miljö. Det finns därför en betydande risk för att farliga kemikalier också kan förekomma i återvunnen plast. I detta
vill vi kartlägga kemikaliebelastningen i de plastströmmar som Svensk Plaståtervinning återvinner. Projektet kommer att öka kunskapen om vilka farliga ämnen som finns i återvunnen plast, var dessa ämnen kommer ifrån och risker för människor och miljön av kemikalier i återvunnen plast. Vi kommer att ta fram och sprida kunskap om moderna mätmetoder för farliga ämnen i återvunnen plast och utveckla webbaserade lösningar med information om farliga ämnen i återvunnen plast för att bidra till att förbättra företag och myndigheters möjligheter att minska eller eliminera flödet av farliga kemikalier i återvunnen plast.

Projektledare: Örebro Universitet