Biokol har stor potential att göra förorenad jord mindre giftig
I Sverige finns det över 80 000 potentiellt förorenade områden och flera av dem skulle behöva saneras. Nu visar ett RE:Source-projekt att biokol är ett bra alternativ för att förbättra jordkvaliteten och stabilisera föroreningar. I projektet har det utvecklats en behandlingsmetod som minskar miljöriskerna och uppkomsten av avfall.
– Biokol kan vara en bra lösning vid många enklare och mindre saneringar som pågår i våra städer men kan också användas som behandlingsteknik för större volymer jordavfall. Biokol kan dessutom underlätta etablering av växter genom att stärka den befintliga jordens möjligheter att grönska, samtidigt som det gör marken mindre giftig, säger projektledare Anja Enell, Statens geotekniska institut.
Biokol har använts i tusentals år för att öka bördigheten i marken, till exempel genom svedjebruk. Genom sin porösa struktur kan kolet hjälpa till att hålla vatten, luft och näring i jorden och skapa bättre förutsättningar för växtlighet. Strukturen på kolet ger också goda möjligheter att binda föroreningar.
Studerat biotillgänglighet
I projektet har man gjort fältförsök i Helsingborg. Genom att blanda jordavfall med biokol och torv i olika kombinationer har effekter på mark-ekosystemet och föroreningarnas biotillgänglighet studerats. Man undersökte också utlakning och upptag av föroreningar till växtlighet och daggmaskar samt eko-toxicitet.
– Vi såg att daggmaskar plötsligt kunde reproducera sig om vi blandade in 3 procent biokol, vilket de inte kunde i den obehandlade jorden. Vi har också tittat på hur mikroorganism-samhällen som står bakom kvävets kretslopp påverkas och effekter på andra markfaktorer som påverkar bördighet.
Minskar spridningen av PAH
I projektet har man kunnat visa att en inblandning av 3 viktprocent biokol räcker för att radikalt minska spridningen av PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Utlakningen minskade med 99 procent jämfört med obehandlad jord. Effekten på koppar, kvicksilver och zink var också god, men val av biokol spelar stor roll.
– Om samma effekt kan fås under mer storskaliga förhållanden skulle det betyda lägre biotillgänglighet av föroreningarna, vilket innebär att jorden blir mindre giftig och risken för utlakning till grund- och ytvatten minskar.
Lägre miljöpåverkan än deponi
Livscykelanalysen visade också att biokolsbehandling har betydligt lägre miljöpåverkan jämfört med deponering av jorden. Den främsta orsaken är att biokolet ger upphov till kolinlagring och färre transporter, men även behovet av jungfruliga jord-resurser för återfyllnad reduceras. Faktum är att som åtgärdsmetod skulle biokolsbehandling ge upphov till ett negativt CO2-utsläpp eftersom biokolet i marken kan vara en stabil kolsänka i hundratals år.
Det finns goda förutsättningar för kommunala avfallsbolag att tillverka biokol. En stor fördel är att de ofta har en etablerad infrastruktur och god kunskap om jordavfallens karaktär. Genom behandlingen så upphör jordavfallet att vara ett avfall och kan användas i exempelvis bullervallar i stället för att deponeras. På så sätt blir det till och med två avfallsströmmar som förhindras.
– Ett viktigt nästa steg är att verifiera teknikens hållbarhet. Beroende på framställningsprocessen kan biokolet bli mer eller mindre stabilt. Rätt tillverkat kan det troligen finnas kvar i marken i hundratals till tusentals år. Vi planerar att följa upp projektets fältförsök för att få mer kunskap om långtidseffekter, säger Anja Enell.
Projektet ”Biokol – från organiskt avfall till resurs för nyttiggörande av jordavfall” har genomförts av SGI tillsammans med Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR), Sveriges lantbruksuniversitet, Örebro Universitet och Kungliga Tekniska högskolan och har finansierats via RE:Source och ingående partners.
I Avfall och Miljö kan du läsa mer detaljer om NSR:s arbete kring biokol.
Artikel i Science of The Total Environment
