Hållbarhet på agendan – under och efter krisen
Med kompetenser och erfarenhet från många olika sektorer och branscher har RE:Sources styrelse en unik bredd. Vi frågade ledamöterna vad de ser i sina respektive verksamheter just nu. Hur påverkar Corona-krisen vårt samhälle och vad betyder det för den gröna omställningen i stort?
Fabriker som gjort halt, arrangemang och resor som ställts in, gränser som hållits stängda och en vårdsektor som belastas hårt. Coronakrisen liknar ingenting vi tidigare varit med om och utmanar såväl individ som samhälle. För ett innovationsprogram som RE:Source är det viktigt att följa det som händer och hur det påverkar aktörer inom näringsliv, akademi och offentlig sektor.
– Våra företag fick inte leveranser när Europa stängde ned och det är fortfarande ett stort problem. Inom industrin är cirka 120 000 medarbetare korttidspermitterade, lika många som i handeln och besöksnäringen tillsammans. Samtidigt finns också exempel på företag som går bra under krisen, säger Elinor Kruse, miljöansvarig på Teknikföretagen och styrelseordförande för RE:Source.
Elinor Kruse ser från sitt håll generellt ett fortsatt driv i frågorna kring hållbarhet och grön omställning.
– Ett exempel är det nyetablerade samarbetet mellan ABB Power Grids och Stena Recycling som fokuserar på återvinning av gamla transformatorer och design av nya för att säkerställa rätt förutsättningar för återvinning och återanvändning, säger hon.
Mycket resurser går just nu åt till att parera Coronakrisen, det är gemensamt för i stort sett alla ledamöternas olika verksamheter. För att möta krisen har nya arbetssätt och snabbare beslutsvägar etablerats i rekordfart. Inte minst inom offentlig sektor.
– Digitaliseringen har skyndats på, saker som låg i pipen har testats i skarpt läge. Jag tror att vi kommer att se det som en möjlighet framåt, nu när vi sett att det går att åstadkomma saker väldigt snabbt, både från myndighetssidan och från verksamheter, säger Camilla Alfredsson, inköpschef, Helsingborgs stad.
På kommunal nivå märks just nu ett starkt fokus på vård, skola och omsorg.
– Fokus försvinner just nu från frågor inom vårt område. Men samtidigt ser vi hur krisen fått igång ett ökat samarbete mellan kommuner och regioner. På längre sikt tror jag att det kommer att leda till nya samarbetsformer. I vår verksamhet ser vi en nedgång på återbruk av material just nu men på sikt tror jag att krisen kan bidra till ökad medvetenhet och omställning, säger Jessica Cedervall, vd, Södra Smålands avfall och miljö AB.
För såväl många företag som myndigheter har krisen medfört en kraftigt förändrad ekonomisk verklighet, vilket kan leda till hårdare prioriteringar framåt.
– När verksamheter väl går tillbaka för att dra igång tror jag att många kommer att fokusera på kärnverksamheten. Det gör det osäkert hur det kommer att påverka utvecklingen mot Cirkulär ekonomi. De trender jag ser i övrigt är ett ökat lokalt fokus och mer engångsplast, säger Nils Johansson, forskare, KTH.
Samtidigt som återvinningsbranschen har det tufft till följd av avstanningen inom tillverkningsindustrin syns en ökad efterfrågan på begagnade produkter. Begagnad IT-utrustning såsom datorer är exempel på produkter som fått ett uppsving i krisen.
– När de vanliga leveranskedjorna knakar och ekonomin krymper blir efterfrågan på begagnad utrustning större, det ser vi i vår verksamhet. En välfungerande andrahandsmarknad ökar motståndskraften i ett samhälle och motverkar resursbrist, säger Henrik Nilsson, grundare, Inrego.
Från krisens första veckor, med hamstring av toalettpapper som en tillfällig trend, och fram till nu så har stora delar av livsmedelsbranschen sett en ökad efterfrågan.
– Fokus för handlarna ligger just nu på kärnverksamheten, det är svårt att gå ut och säga att man vill jobba med matsvinn i detta läge. Men på lite längre sikt tror jag hållbarhetsfrågorna, med fokus på närproducerat, kommer att få ta större plats. De digitala verktygen har dessutom öppnat nya vägar och möjligheter framåt, säger Malin Engler, kvalitetsspecialist, Ica Sverige.
Ett incitament för grön omställning är ekonomi. Just nu hotar det låga oljepriset efterfrågan på många av de mer hållbara alternativen.
– De kraschade oljepriserna sätter käppar i hjulet för en del av det vi vill göra och underlättar en slösaktig hantering av många resurser. När detaljhandeln i många länder stängts ned har det stora effekter på vår försäljning men samtidigt har den webbaserade handeln kompenserat en del. En annan effekt är att jobba hemifrån fått en rejäl skjuts, samtidigt som affärsresandet varit nära noll utan att verksamheten stannat upp för det, säger Karl Edsjö, ansvarig för återvinning och resurseffektivitet på Electrolux.
Just digitala tjänster såsom e-handel och möteslösningar har fått ett stort uppsving under krisen. Kunderna och efterfrågan finns kvar för många branscher men sättet att handla och mötas har förändrats.
– Försäljningen gick exempelvis inte ner lika mycket som andelen stängda varuhus. Vi har ökat våra digitala tjänster dramatiskt. Vi ser också på försäljningen att synen på hemmet förändrats. Det är skola, kontor och hem på samma gång, vårt sätt att jobba förändras och vi kommer att jobba mer hemifrån även när situationen har stabiliserats. Hållbarhet och Cirkulär ekonomi har alltid varit viktigt för oss men är ännu viktigare när vi öppnar igen, säger Per Stoltz, hållbarhetsutvecklare, Ingka Group.
Inom forskarvärlden är det både broms och gas just nu. Vilket det blir avgörs mycket av hur läget är för de partners man samarbetar med.
– Vi leder många projekt och jobbar nära många företag i olika program. Det vi ser är att många stora företag har korttidspermitterat och det påverkar samarbetet. Sen har vi också de som har mer tid än vanligt, det öppnar upp för att göra det vi inte kunde göra förut. Det finns utrymme för innovation och affärsutveckling, planer kring hur företagen kommer tillbaka när de väl kör igång fullt ut, säger Vinit Parida, professor i entreprenörskap och innovation, Luleå tekniska universitet.
När vi är mer hemma och många verksamheter går på halvfart eller har anpassat sitt erbjudande påverkar det avfallssektorn på flera sätt.
– Mängden hushållsavfall har ökat kraftigt samtidigt som den minskar från verksamheter. Återvinningsmarknaden är turbulent just nu, särskilt inom plast. Hygieniska aspekter är på agendan, man pratar inte om det generellt annars. En annan trend är att plast har blivit populärt igen. Engångs har blivit det nya goda igen, mitt i plastskattens införande. Vi kan också konstatera att samhällets funktion har blivit uppenbar, det är glädjande att det kommit upp på agendan igen, säger Weine Wiqvist, senior rådgivare, Avfall Sverige.
Energibranschen är klassad som samhällskritisk i och med produktionen av el och värme. När krisen slog till gällde det därför att snabbt skydda driftspersonalen och säkra el-försörjningen.
– Det har branschen som helhet klarat utan störningar. Men många av våra industrikunder har minskat eller stoppat sin produktion vilket minskat behovet av elkraft. Därmed har också energibranschen drabbats av minskad efterfrågan. Trots krisen fortsätter i alla fall vi med full kraft vår omställning från fossil energi till att enbart använda förnybara eller återvunna energikällor, säger Bengt-Åke Andersson, senior specialist, EON.
Så, kommer krisen att leda till medvind eller motvind för arbetet med att få till ett hållbart materialnyttjande inom planetens gränser?
– På lite sikt tror jag att krisen gett oss ett tillfälle att verkligen göra en grön omstart, så svaret blir ändå medvind, säger Bengt-Åke Andersson och får medhåll av resten av styrelsen.
