Innovativ återvinning av rör och profiler
I Sverige installeras stora mängder rör vid nybyggnationer och underhåll av infrastruktur och byggnader.
Om spillet som uppstår vid installationerna skulle materialåtervinnas hade stora värden bevarats. Dessutom skulle miljöpåverkan minska avsevärt.
Det visar resultat från RE:Source-projektet Repipe.
Enbart den svenska rörtillverkningen uppgår till 100 000 ton per år. Samtidigt skapas omkring 5000 ton spill årligen i samband med att rören installeras. Som det är idag går spillet nästan uteslutande till energiåtervinning.
RE:Source-projektet Repipe, som nu lämnar in sin slutrapport, har haft som syfte att ta fram nya kostnads- och resurseffektiva lösningar för insamling, sortering och materialåtervinning av plaströr.
-Om man skulle materialåtervinna spillet istället för att energiåtervinna, som man i huvudsak gör idag, skulle besparingen bli runt 50 miljoner kronor i materialvärden per år. Dessutom sparas 2 kilo koldioxidekvivalenter per kilo plast vid användning av återvunnen rörplast, säger Annika Boss, projektledare för Repipe.
När man inom projektet kartlagt dagens installationsspill har man tittat på flera olika faktorer. Av de 5000 ton spill man identifierat uppstår cirka 80 procent söder om Uppsala. Spillet blir också olika stort på olika typer av byggarbetsplatser.
-Det är vid markarbeten som den största mängden spill uppstår. Här uppskattar man att runt 10 procent blir till spill säger Kristina Liljestrand, arbetspaketledare.
Projektet har även kartlagt möjliga insamlings- och återvinningsaktörer och tittat på potentiella användare av den återvunna plasten. Som det är idag efterfrågar landets rörproducenter mer återvunnen rörplast än vad som samlas in. Projektet har även studerat tänkbara insamlingsplatser, var sortering av olika rörtyper bör ske och hur man skulle kunna lösa lagrings- och transportupplägg.
Positiva resultat
Projektresultaten visar att en manuell sortering på sorteringsanläggning av erfarna sorterare som känner igen olika typer av rör är att föredra. Som komplement kan handhållen identifieringsteknik användas. Det är också viktigt att kapa rören i hanterbara längder och avlägsna främmande material som gummitätningar och annat för att optimera materialåtervinningen.
-Det är viktigt att de olika materialtyperna hanteras separat så ingen kontaminering sker i granuleringsprocessen. Plasten kan också behöva tvättas. Som komplement kan sortering med färgsensor utföras för att öka värdet på plasten ytterligare, säger Annika Boss.
Sammanfattningsvis är projektresultaten mycket positiva; det går att samla in och materialåtervinna rör i ett cirkulärt system i Sverige. Plasten kan användas i nya rör så länge kvalitetskrav och produktstandarder uppfylls. Vissa rörtyper har visat sig vara extra lämpade för återvinning.
-Tryckrör av polyeten för vatten och geotermisk värme har gett goda resultat vid återvinningsförsök. Det är enbart två olika materialkvalitéer som används i dessa rör, säger Eva Carlbom, arbetspaketledare.
Ansökt om nästa steg
Sortering och återvinning av både polyeten (PE), polypropylen (PP) och polyvinylklorid (PVC)-rör utförs redan på flera håll i Europa och plasten används av rörtillverkare som producerar nya rör. Projektets egna resultat tillsammans med erfarenheter från andra länder gör att man nu vill få till ett system för materialåtervinning av rör i Sverige.
-För att ta nästa steg och göra materialåtervinning av rörspill till verklighet har ett konsortium med 30 partners sökt ett demonstrationsprojekt inom innovationsprogrammet RE:Source, säger Eva Carlbom.
Om det planerade demonstrationsprojektet beviljas vill man utveckla flera olika områden för att säkerställa en hög insamlings- och materialåtervinningsgrad. Hela värdekedjan ska då medverka i arbetet; producenter, grossister, byggbolag, insamling, sortering, materialåtervinning, beställare och branschorganisationer.
-Med detta nätverk skulle vi ha stora möjligheter att sprida kunskap och erfarenheter från projektet och därmed öka efterfrågan på rör och profiler tillverkade av återvunnen rörplast, säger Eva Carlbom.
Innovationsprojektet REPIPE är finansierat av RE:Source med stöd från Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Projektdeltagarna representerar flera viktiga steg i ett cirkulärt system: A-Plast AB, Pipelife, Wavin, Uponor, Inovyn, Rapid, Novoplast, Swerec, Du Pont, Renova, NPG samt forskningsutövarna Chalmers Industriteknik och RISE IVF.
Kontakta gärna oss om du vill veta mer:
Annika Boss, RISE, annika.boss@ri.se, Eva Carlbom RISE, eva.carlbom@ri.se och Kristina Liljestrand Chalmers Industriteknik, kristina.liljestrand@chalmersindustriteknik.se
