Cirkulära flöden för mer svensk mat
Den svenska matproduktionen är i dagsläget till stor del beroende av importerade insatsvaror. Hur kan cirkulära metoder stärka vår försörjningsberedskap när det gäller livsmedel?
Livsmedelsförsörjningen är kritisk för svensk beredskap, och diskussionen om att öka vår grad av självförsörjning är aktuell av flera anledningar – inte minst sårbarheten i globala transportkedjor.
Men även den mat vi producerar inom landets gränser är till stor del beroende av importerade insatsvaror, som mineralgödsel, drivmedel och bekämpningsmedel. Hur kan vi med hjälp av cirkulära strategier ta vara på det som finns inom landets gränser, för att göra systemet både mindre sårbart, och mer hållbart och konkurrenskraftigt? Det kikar man på i ett av våra nya projekt om på hur cirkulära strategier kan stärka Sveriges försörjningsberedskap.
– Vi har massor av svenska råvaror i butikerna, vi exporterar spannmål och andra viktiga livsmedel. På ytan har vi en god självförsörjandegrad på många livsmedel idag, men produktionen av dessa är i grunden beroende av insatsvaror som till stor del importeras, säger Niklas Gullström från Polar Associates, som genomför projektet.
I fallet med växtgödning så är både lagerhållning och inhemsk produktion av mineralgödsel utmanande.
– Då återstår frågan: kan vi använda mer av de produkter och råvaror som redan finns i Sverige? Mycket stallgödsel används redan, men kan man även kika på avloppsslam, urin, exkrement och restströmmar från andra industrier så som gruvavfall potentiellt viktiga flöden. Vi vill undersöka potentialen i att ta vara ännu mer på dessa resurser. Det finns redan många analysera att bygga vidare på – det vi vill tillföra är en sammanställning och kvantifiering av den cirkulära potentialen, säger Erik Gedda från Polar Associates.
Det första steget för projektet är att identifiera vilka insatsvaror som är kritiska för jordbruket, och hur stor potential de har att bli mer cirkulära. En lista som kan innehålla allt från från bränsle till förpackningar och inte minst gödning, med fokus på kväve, fosfor, kalium och svavel.
Nästa steg blir därför att titta närmare på och bedöma vilka cirkulära lösningar som är möjliga, och göra en kvantitativ analys av hur stor del av behovet av en vara som kan täckas genom nya lösningar.
För att bidra med expertis och validera resultaten har man inom projektet en styrgrupp med seniora rådgivare med stor expertis inom främst livsmedelsindustrin. Här finns representanter från SLU, Mistra Food Futures, KTH:s PLENTY-initiativ, Linköpings Universitet och Ragn-Sells.
I slutändan presenteras en rapport med tydliga, kvantifierade siffror – ett konkret kunskapsunderlag som kan användas i framtida livsmedelsstrategier, både på nationell nivå och i mindre organisationer.
– Vi vill framför allt bidra med kvantifieringen, utan den blir det lätt vaga ord för att beskriva hur stort problemet är – och hur stora lösningarna behöver vara. Tydliga siffror hjälper både dem som arbetar med affärsmodeller och ny teknik, och lantbrukare att förstå vilka områden inom cirkularitet som är mest relevanta att prioritera, säger Niklas Gullström.
Läs mer om våra andra strategiska projekt för ökad försörjningsberedskap:
Så kan cirkulära lösningar öka beredskapen i vården
Mer cirkulära maskiner ger ökad beredskap
