Mer cirkulära maskiner ger ökad beredskap

Entreprenadmaskiner är helt nödvändiga för att vår infrastruktur ska kunna upprätthållas i händelse av krig eller naturkatastrof. Samtidigt är maskinerna ofta beroende av globala handelskedjor för att underhåll och reparationer ska fungera. Kan cirkulära strategier göra maskinerna mindre sårbara?

Så kallade gula maskiner, som gräver, lyfter och röjer, behövs för att röja vägar och transportera bort rasmassor. Utan dem blir det mycket svårt att påbörja återuppbyggnaden efter en kris eller ett angrepp.
Kriget i Ukraina har visat hur dessa kritiska maskiner snabbt blir till måltavlor, och hur svåra de är att underhålla och reparera i en situation där de vanliga leveranskedjorna inte fungerar.

I ett nytt strategiskt projekt finansierat av RE:Source jämförs försörjningskedjan kring maskinerna här i Sverige i fredstid, med Ukrainas verklighet i krigstid. På så sätt vill man identifiera vilka skillnader det finns mellan dagens system, och den förmåga som skulle krävas under en kris eller konflikt.

När maskiner behöver användas betydligt mer än normalt uppstår också andra typer av sårbarheter.

– I en krigssituation kan det exempelvis vara svårt att få tillgång till importerade komponenter och reservdelar. Maskinerna behöver dessutom användas betydligt mer än vanligt, och man kan behöva beställa komponenter som normalt inte efterfrågas i fredstid eftersom maskinerna är måltavlor och skadas på andra sätt än i normala fall. Vi vill studera och ta lärdom av situationen i Ukraina, hur har deras system och leveranskedjor förändrats under kriget? säger Isabell Carlsson, projektledare från Samarbetande konsulter (SAM), som driver projektet.

Värdekedjorna kartläggs

Projektet kommer först att kartlägga värdekedjorna i bägge länderna, och hur beroendet ser ut för import i Sverige i dag. Vad importerar vi, vad kan vi få tag på och inte vid en global handelskonflikt och vilka cirkulära strategier kan användas inom landets gränser?

Utifrån denna kartläggning kommer man sedan kika närmare på några specifika viktiga komponenter, för att ta reda på exempelvis om den kan produceras i Sverige, vilken kunskap som finns kring komponenten och hur det ser ut med kompetens för reparationer.

– En viktig del av projektet är att kartlägga hur reparation, återbruk och återtillverkning av komponenter används idag och vilken betydelse dessa strategier kan ha för att stärka försörjningsberedskapen. Vi kommer att fokusera på ett urval av komponenter för att identifiera vilka som är särskilt kritiska att kunna reparera eller återställa vid störningar i försörjningskedjorna. På sikt finns ett behov av att skapa en bredare förståelse för hela värdekedjan kring entreprenadmaskiner, säger Isabell Carlsson.

Framförhållning ger beredskap

Målet är att ta fram ett beslutsunderlag och konkreta rekommendationer för offentliga aktörer, maskinägare, tillverkare och återförsäljare, men även för Sveriges beredskap generellt.

– Resultatet kan bli ett antal rekommendationer som tydliggör var sårbarheterna finns kring arbetsmaskiner och hur cirkulära strategier kan bidra till stärkt bygg- och reparationsberedskap. Men en viktig del av projektet är också att få upp frågan på agendan. Erfarenheterna från exempelvis covid-19 visar att företag ofta kan hitta lösningar när en kris väl uppstår, men frågan är om vi kan skapa större framförhållning genom att prioritera frågan tidigare och samarbeta mellan företag och andra aktörer.

Projektet är ett av tre strategiska projekt som tittar närmare på hur cirkulära strategier kan stärka Sveriges försörjningsberedskap.

Läs mer om projekten här