Mått på cirkularitet testat på produkter

RE:Source-projektet Mätning av produktcirkularitet presenterar nu ett antal kriterier för cirkularitet som testats på verkliga produkter. Resultaten kan få stor betydelse för det fortsatta arbetet i den cirkulära omställningen.

Cirkulär ekonomi är ett hett ämne just nu. Vi förbrukar långt mer resurser än vad planeten mäktar med och måste helt enkelt lära oss att ta vara på materialen bättre. Om vi återanvänder materialen effektivt och tänker längre än till den primära användningen av en produkt kan vi minska de negativa miljöeffekterna av produktionen och bygga en cirkulär ekonomi.

-Risken med nya idéer och rörelser så som ”cirkulär ekonomi” är att det blir mycket snack och lite verkstad. Ett sätt att minska den risken är att skapa tydlighet och

mätbarhet, säger Marcus Linder på RISE, projektledare för Mätning av produktcirkularitet som nu kommit med sin slutrapport.

Mäter värdet

Tyngdpunkten i projektet har legat på att utvärdera just ett kvantitativt mått på cirkularitet på produktnivå. Måttet, som tagits fram i en tidigare studie, har benämningen ”C”. Tillsammans med 18 företag har projektet nu kunnat testa det på verkliga produkter.

-Måttet ”C” tar hänsyn till hur stor andel av en produkt som består av material som cirkulerat och alltså använts tidigare. Men det väger också in värdet på det material som återanvänds i produkten vilket gör att återanvänd koppar ger ett betydligt högre cirkularitetsvärde än exempelvis samma mängd återanvänt träspån, säger Marcus Linder.

Har måttet fungerat när företagen testat det på sina produkter?

-14 av 18 företag kunde räkna fram värdet på den andel återanvänt material de har i en viss produkt. Detta jämfördes med relativ miljöpåverkan, vilket gav förhållandevis likartade siffror. Det är ett stort steg framåt jämfört med tidigare då man i princip bara vetat att en viss mängd återanvänt material använts i produkten, säger Marcus Linder.

Vad har måttet för praktisk nytta?

Jag hoppas att detta ska kunna bli ett mått som används exempelvis vid offentlig upphandling. Stora aktörer som kommuner och landsting kan då ställa tydliga krav på att de produkter de köper in ska ha tillverkats av en viss andel cirkulära material, säger Marcus Linder.

Ekonomisk livslängd nästa steg

Projektet har visat att måttet fungerar för att mäta värdet av återvunnet material i produkter vid ny- och återtillverkning, renovering och vid återanvändning av komponenter. Måttet tar däremot inte hänsyn till produktlivslängd och inte heller till de utsläpp som orsakas av att produkten används. Det kan därmed inte värdera så kallade produkttjänstesystem och delningsekonomi. Det är också svårtolkat för direkt återbruk så som begagnatmarknaden.
-Nästa steg i utvecklingen av måttet blir att ta fram förenklade skattningsmetoder för exempelvis värdet hos olika material eller komponenter. Vi testar även en komplettering av måttet som väger in ekonomisk livslängd i en produkt, säger Marcus Linder.

 

Projektet har genomförts av RISE tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet, inom det strategiska innovationsprogrammet RE:Source finansierat av Energimyndigheten, Formas och Vinnova. Måttet ”C” har testats i samarbete med projektet Measuring business model circularity, finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.
Kontakt: Marcus Linder, forskningsledare Sustainable business på RISE, 0708-745185, marcus.linder@ri.se

 

Läs hela rapporten här.