”Byggnader ses som engångsartiklar och matsvinn fyller Globen”

I Sverige förbrukar vi drygt fyra gånger mer resurser än vad vi skulle gjort om vi höll oss inom planetens gränser. Det är inte hållbart och resursuttaget behöver minska snabbt för att undvika allt större problem till följd av accelererande klimatförändring, artutrotning och råvarubrist. Så vad ska vi göra för att få till en hållbar förbrukning? En ny RE:Source-rapport fokuserar på att besvara den frågan, avgränsad till våra två största resursflöden; Livsmedelssektorn och Byggsektorn.

Jonas Roupé, Insiktsbolaget, har utfört arbetet i samarbete med Fredrik Moberg och Marika Haeggman från Albaeco. Här berättar de kort om arbetet och rapporten. Länk till rapporten finns längst ned på sidan.

Ni kallar er rapport Betong och Burgare. Varför valde ni det?
– Vi ville ha en enkel rubrik till ett stort och komplext ämne. Köttet är ett av de stora flödena som har stor påverkan på klimatet och kräver mycket naturresurser. Vi behöver äta mindre och bättre kött. Det kött vi äter behöver i större omfattning bidra till kretsloppet av näringsämnen och hålla naturbetesmarker öppna. Betongen är det största flödet inom byggsektorn, efter sten och grus. Vi förlorar enorma värden när nästan all betong vi använder är ny.

Var ska man börja om man vill få till mer hållbara flöden inom bygg och livsmedel?
– Att se över flödena för betongen och burgarna är förstås en bra början, men båda sektorerna sitter fast i gamla stela strukturer och alltför linjära materialflöden. Vi tror att det vore bra om städer och samhällen på något vis tävlade i att bli mer cirkulära för att på så sätt driva på och förbättra förutsättningarna för sektorerna i att ställa om.

Vilket är det största felet vi gör idag inom byggsektorn?
– Inom bygg så låser vi in material i ett väldigt linjärt regelverk. En stor mängd material som är både lämpliga och angelägna att återvinna är i praktiken därför dömda till att förstöras. I England har man exempelvis experter som man kan ringa och fråga om man står med material som man inte vet hur man ska återvinna. Här i Sverige är vägledningen svag, tillsynen splittrad, vi saknar också transparens.

Vilket är det största felet vid gör idag inom Livsmedelssektorn?
– Att vi slänger så mycket fullt ätbar mat och fortfarande fokuserar för mycket på kvantitet istället för kvalitet och mångfald i produktionsledet. 

Ni har letat efter lösningar att skala upp. Vad har ni hittat?
– Forskningen inom livsmedel pekar till exempel på att vi borde äta mycket mer baljväxter, nötter och grönt i Sverige, samt mer alger och musslor från havet. Frågan är hur vi bäst skalar upp den produktionen på ett hållbart sätt.

Var behövs mer forskning och kunskap?
– Vi har generellt sett ganska bra koll på klimatpåverkan från de två sektorerna, men det behövs en bredare ansats och mer forskning om effekterna på till exempel biologisk mångfald och markanvändning, samt sociala effekter längs med våra alltmer globaliserade leverantörskedjor.

Har ni blivit överraskade över något?
-Ja, i alla fall jag blev överraskad över att vi faktiskt behandlar hus som engångsartiklar samt att våra regelverk, när det gäller avfall och sekundära råvaror, bjuder in till organiserad brottslighet, säger, Jonas Roupé.

jonas
Jonas Roupé, Insiktsbolaget
Fredrik moberg
Fredrik Moberg, Albaeco
marika Haeggman
Marika Haeggman, Albaeco.

Vad överraskade mest när det gäller livsmedelsdelen?
– Jag blev kanske inte direkt överraskad, men lärde mig några nya saker. Som att hela Globen skulle kunna fyllas fyra gånger varje år med det matavfall som uppstår i Sverige. Tre av de ”fulla Globen” kommer från hushållen. Och nästan hälften av det hushållen slänger är matsvinn som alltså hade kunnat ätas om det hade hanterats smartare. Dessutom lärde jag mig exempelvis också att vi bara återcirkulerar runt en tiondel av de viktiga näringsämnena kväve och fosfor i Östersjöns avrinningsområde, säger Fredrik Moberg.

Vem ska inte missa att läsa er rapport?
-Vi har skrivit den för flera målgrupper. Ett mål är att nå ut till politiker och tjänstemän i offentlig förvaltning, och hjälpa dem skilja mellan stort och smått. Men vi hoppas också på kraftsamling inifrån sektorerna. Även om många strävar efter ökad hållbarhet, går utvecklingen fortfarande åt fel håll på många sätt.

 

Här hittar du hela rapporten.

Här hittar du rapporten i kortform.