Viktigt välja rätt metod när återvunnet material beräknas i livscykelanalyser
Valet av metod för modellering av materialåtervinning kan ha en avgörande inverkan på miljöbedömningen av produkter som har ett högt innehåll av återvunnet material. Ett RE:Source-projekt har sammanställt tolv olika metoder och undersökt när det är lämpligt att använda dem.
Återvinning innebär att ett material används i två eller flera produkter, men en livscykelanalys syftar till att kvantifiera miljöpåverkan för en enda produkt. Det är inte självklart hur stor del av miljöpåverkan från produktion, återvinning och slutlig kvittblivning som ska ingå i livscykelanalysen för den studerade produkten.
Vilken metod som används för att modellera återvinningen kan ha mycket stor påverkan på LCA-resultaten för produkter som innehåller en stor andel återvunnet material eller som återvinns i hög grad efter användning.
Tolv olika metoder
Tomas Ekvall har varit projektledare för projektet Modellering av återvinning i livscykelanalys.
– Vi sammanställde information om tolv olika metoder och beskrev dem både grafiskt, matematiskt och i ord. Vi utvecklade indikatorer för bra LCA-metoder och använde dem för att utvärdera de tolv metoderna. Vi testade också metoderna i flera fallstudier, och diskuterade de erfarenheter vi gjorde under projektet. Vi var en rätt stor grupp med både forskare och representanter för näringsliv och myndigheter, vilket gjorde att vi fick in flera olika perspektiv i diskussionen.
Vilket var det mest intressanta resultatet?
– Fallstudiernas sifferresultat var nog intressanta för våra fallstudiepartners. För projektet som helhet var det mest intressanta resultatet dock den ökade kunskapen hos dessa fallstudiepartners om hur metoderna fungerar och hur de slår på resultaten, och hur enkla eller svåra de är att tillämpa.
Vilka är de största för- respektive nackdelarna med de olika modellerna?
– De olika metoderna passar i olika sammanhang. Några fungerar i en bokförings-LCA, medan andra passar i en konsekvensanalys. Intressant nog ger de senare olika besked om vad återvinningens konsekvenser är. Mer forskning behövs för att utröna hur väl de olika metoderna avspeglar faktiskt förutsebara konsekvenser.
Metoderna skiljer sig också i graden av komplexitet. De enklaste metoderna kan räcka i vissa beräkningar, och har fördelen att de är mer repeterbara. Det är viktigt när en LCA görs för exempelvis miljömärkning. Men om studien görs för att ta fram underlag till strategiska beslut är det bättre att använda eller skräddarsy en metod som genererar så mycket relevant kunskap som möjligt.
Vem kan ha nytta av era resultat?
– Den mest omedelbara nyttan har kanske alla de aktörer (industrier, myndigheter, konsulter, institut och högskolor) som deltog aktivt i projektet, för vi lärde av varandra och tillsammans. Kunskapen om hur de olika metoderna fungerar och slår på LCA-resultaten är förstås relevant även för andra aktörer av samma slag. Vi har spridit och fortsätter att sprida kunskapen genom muntliga presentationer, vår skriftliga rapport och ett kapitel i en bok om cirkulär ekonomi. Vi har också gett input, och fortsätter att bidra, till utvecklingen av EUs riktlinjer för LCA, till branschorganisationen Worldsteels riktlinjer, och till den internationella standardiseringen.
LÄS MER på Swedish Life Cycles hemsida
Webinarium 21 januari 2021: Incentives for energy recovery in LCA for plastics
Webinarium om projektet: How should recycling be modeled in LCA?
