Gott om utmaningar att ta itu med

Vid träffen 7 mars 2016, då RE:Source drog igång på allvar, berättade några aktörer om särskilda utmaningar och innovationsbehov inom deras områden.

Välkomna att dela era egna utmaningar inom RE:Source. Mejla till info@resource-sip.se, så fyller vi på här nedan.

Björn Haase, Höganäs Sweden:

”Vi tillverkar 300 000 ton metallpulver per år och skapar 100 000 ton restprodukter. Samtidigt tar vi in 250 000 ton restprodukter, exempelvis skrot (bilden ovan), som råmaterial eller energibärare. Stålbranschen som helhet tillverkar 5 miljoner ton och skapar 2 miljoner ton restprodukter.

Allt det här måste vi hitta vettiga lösningar på, även om vi redan har en del. Det är en viktig samhällsfråga att vi inte deponerar material som faktiskt går att använda.

Vi behöver göra en kartläggning av nya möjliga flöden av råmaterial och energibärare. När det gäller restmaterial behöver vi hitta nya användningsområden, värdeskapande åtgärder och jobba med kunskapsspridning.

Vi vill ha mer av branschöverskridande samarbeten, som att använda slagg i asfaltsindustrin.”

 

Ingrid Näsström, Renova:

”Vi är ett kommunalt ägt miljöföretag som jobbar på alla steg i avfallstrappan.

Vi vill framför allt jobba med förbättrad materialåtervinning. Ordet avfall leder oss väldigt snett, vi måste se det som resurser! Det finns en hel del utmaningar om vi ska få material att cirkulera i större skala. Hur blir kvaliteten, hur få isär komplexa material utan stora kostnader, och hur ska vi lösa det faktum att jungfrulig råvara ibland är billigare än återvunnet?

På våra återvinningscentraler tar vi emot mycket för återvinning, exempelvis plast. Vi kan tänka oss att titta närmare på en fraktion återvunnet material och se vad vi kan göra med det.

Som kommunalt bolag ska vi skapa samhällsnytta, så RE:Source passar oss som hand i handske!”

 

Karl Edsjö, Electrolux: Dammsugare

”Vi vill kunna göra en grön dammsugare som är vit! Dagens återvunna plast är oftast svart och vi vill kunna använda mer återvunnen plast i våra produkter.

Vi önskar också att det ska finnas återvunnen plast som är livsmedelssäker, så att den ska duga att använda i exempelvis kylskåp.

Jag ser fram emot samarbeten inom RE:Source som säkerställer kvaliteten genom hela återvinningskedjan och att vi tillsammans ska skapa bra och förnuftiga underlag för politiska beslut!”

 

Christer Forsgren, Stena Recycling:

”Det vi behöver jobba mest med är affärsmodeller, funktionsförsäljning och hur offentlig upphandling ska ske. Vi behöver också komma fram till hur vi ska nyttja organiska material som inte går att materialåtervinna.

Jag önskar att vi kan lämna de tre typer av deponiklasser vi har i dag: farligt avfall, icke farligt avfall och inert. I stället ska vi ha återvinningsfraktioner. 95-100 procent av det vi lägger på deponi är ju saker vi vill ha, men det kostar mer att återvinna än att bryta nytt!

Det gäller att inte använda farliga material som asbest, kvicksilver, arsenik så att vi slipper hantera dem den dag vi vill använda deponierna som gruvor.”

 

Erik Pettersson, Inrego:

”Vi arbetar med att återanvända datorer. Största hindret för oss är samhällets konsumtionsmönster. Vi vill ha ett samhälle där det är lika lätt och självklart att återanvända som det i dag är att köpa nytt och återvinna.

Infrastrukturen för återbruk är småskalig, ofta ideell. Varför inte ha en affär i varje köpcentrum där man både kan köpa och sälja begagnat? Jämför med bil- och båtbranschen, det är ju ingen som kastar sin båt bara för att man är färdig med den! Vi behöver göra en gapanalys och jämföra nyköp och återvinning med återanvändning.

Transaktionskostnaden från första till nästa användare är nästa fråga. Återanvändning är arbetsintensivt. Arbetskostnaden måste gå ner, priset på jungfruligt material måste gå upp. Vi har konkreta siffror på vad som krävs för att återanvändning ska bli lönsam i vår bransch. Just nu skickar vi en del saker till återvinning för att vi inte har råd att arbeta med dem. Så fram med konkreta siffror från alla möjliga branscher!

Varför ska vi över huvud taget skilja på begagnat och nytt? Värdet bör ligga i funktionen!”

 

Thomas Fägerman, Peab industri:

”Vi är materialförsörjare till bygg- och anläggningsbranschen och behöver tydliga spelregler för att veta hur vi ska arbeta. Därför behöver vi revidera kunskapsbasen, särskilt om det kan bli en förändring av deponireglerna.

Sett ur ett miljö- och resursperspektiv, vilka komponenter och material från bygg- och anläggningsbranschen är lämpliga att återanvända eller återvinna?

Vi måste lyfta återvinningen/återanvändningen från hobbynivån som den ligger på i dag. Hur skapar vi produkter som gör att vi tidigt i byggprocessen kan kalkylera med återvunna komponenter och/eller material? Det måste vi veta för att få en fungerande återvinningsmarknad.

Vi måste in med regelverk i standarder för att kunna säkerställa kvalitet, funktion och miljönytta med återvunna komponenter och material.”