”Strävan mot minskad klimatpåverkan kan vara värd en viss risk”

Att lägga allt fokus på miljömålet Giftfri miljö kan hämma återvinningen. Det menar forskarna som på uppdrag av RE:Source undersökt vad som påverkar beslut och riskbedömningar inom området återvinning av avfall.

Ämnet i sig är inte lätt och rymmer en hel del etiska frågor. Vad är viktigast, en giftfri miljö eller minskad klimatpåverkan? Eller är båda lika viktiga? Och hur påverkas det ena målet av att ställningstaganden enbart görs utifrån det andra?

84911905_10220253397140636_627031402348544000_n
Jonatan Gehandler, RISE.

I RE:Source-projektet ”Återvinning av avfall: Beslut och riskbedömning” har forskarna Jonatan Gehandler och Ulrika Millgård granskat vilka faktorer som kan beaktas vid en bedömning av risk inför ett beslut inom området avfallsåtervinning. De har också jämfört med de riskbedömningsmetoder som är praxis inom andra områden såsom trafiksäkerhet, kemikalier i produkter samt brand och olyckor.

Ni har konstaterat att målet om giftfrihet får stor tyngd inför beslut om ett material ska återvinnas eller gå till avfall. Är inte det bra?

– Giftfri-miljömålet är viktigt och vi kan säkert, på flera sätt, göra mer än vad vi gör idag. Det finns dock alltid en fara om man stirrar sig blind på ett mål, och det är att andra mål,som kan vara nog så viktiga, då får mindre eller inget fokus. För återvinning av avfallsbeslut står vi inför valet att återvinna (komma närmre en cirkulär ekonomi, ofta med en ökad resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan från råvaruproduktion), eller att inte återvinna, vilket innebär deponering eller förbränning. Vi anser att det är svårt att fatta åtminstone några av dessa beslut enbart utifrån Giftfri-miljö målet, säger Jonatan Gehandler.

Ser ni några särskilda typer av avfall där stora miljövinster går förlorade på grund av en snäv riskbedömning?

– Jag tror inte vi är rätt personer att svara på det, men det är uppenbart från intervjustudien att miljönyttan av byråkratiska skäl eller ett ensidigt fokus på Giftfri-miljömålet vid återvinningsbeslut ibland är låg eller obefintlig.

Ni har jämfört hur man värderar risk inför ett beslut om avfallsåtervinning med hur man värderar risk vid beslut kring exempelvis trafiken. Har ni sett några skillnader?

– Det finns både likheter och skillnader. Att styra med hjälp av gränser är vanligt och enkelt, men exempelvis inom vägtrafiken så är kostnad-nytto analyser vanliga vilket banar väg för att väga för- och nackdelar från flera mål mot varandra istället.

Kommer ni till några slutsatser om vilka riskbedömningar som ger störst miljönytta när det gäller återvinning av avfall?

– Jag tror man behöver ett flexibelt angreppssätt så att enkla fall inte överlastas av onödigt analysarbete samtidigt som svårare fall kan gynnas av en mer omfattande analys av både ekonomiska- och miljö-skäl. Vi har tyvärr inget enkelt svar på en ”magisk” riskbedömningsmetod som löser problemet. Det är viktigt att utgå ifrån beslutssituationen och de mål som påverkas, samt vilka möjliga lösningar som kan skapas. Analysmetoden behöver sedan anpassas till problemet och inte tvärtom.

Behövs vidare forskning kring riskbedömning när det gäller avfallsåtervinning och i så fall kring vad?

– Ja det tycker jag, inte minst utifrån ett bredare beslutsperspektiv och till exempel alla de etiska aspekter som påverkas i hög grad; är det till exempel okej att vi har en Giftfri miljö i Sverige men smutsar ner i andra länder genom de råvaror vi köper in istället för att återvinna? En annan viktig fråga handlar om att tvetydiga och komplexa beslut inte kan lösas med hjälp av handböcker, de kräver mer flexibla och diskursiva metoder där myndigheter och branschen gemensamt kan hitta lösningar.

Vilka ska inte missa att läsa er rapport?

– Myndigheter och politiker som jobbar med policyutveckling inom återvinning av avfallsområdet. Vi har också fått återkoppling att rapporten, även om den är lite lång, skulle lämpa sig till studenter inom miljöområdet.

Vill du läsa rapporten? Du hittar den här.