”Skruva i rätt skruvar samtidigt åt rätt håll”

Enorma mängder energi och material går åt till att bygga städer, vägar och annan infrastruktur. De omfattande byggena ger också upphov till stora mängder avfall.

I projektet ”Ökad resurseffektiv användning av sekundära råmaterial i konstruktioner” har man tittat på hur processerna kan göras mer resurssnåla och slita mindre på miljö och klimat.

 

Med tanke på att infrastruktur och byggande står för drygt 40 procent av vårt totala resursuttag skulle en mer effektiv användning av material, som exempelvis betong, snabbt ge stora miljövinster. Men trots att det finns många material och restprodukter som rent tekniskt skulle kunna återanvändas görs det inte i någon större utsträckning.

Martijn van Praagh, F&U-chef inom miljö på Afry, har med hjälp av med Linus Brander och Jelena Olsson på Rise lett projektet “Ökad resurseffektiv användning av sekundära råmaterial i konstruktioner” där man tillsammans med energi-, bygg- och återvinningsbranschen tagit reda på varför det inte sker en mer utbredd återvinning av material i byggprocesserna idag. Projektet har också undersökt vad som ska till för att öka resurseffektiviteten framåt.

Det är ett gigantiskt område ni gett er in på. Hur har ni delat in arbetet?

Martijn van Praagh, ÅF.
Martijn van Praagh, Afry.

– Vi har fokuserat på två materialgrupper som vi vet har kvalitet att kunna ersätta jungfrulig råvara och där involverade branscher upplever hinder för ökad användning: Betong och askor. Sedan har vi fokuserat på vissa så kallade påverkansfaktorer som exempelvis styrmedel, affärsmodeller, miljö och klimat, säger Martijn van Praagh.

Vad ser du som de viktigaste resultaten?

– Tre resultat tycker jag är särskilt viktiga:

  • De studier vi har granskat och sammanställt i vårt arbete lyfter styrmedel som den viktigaste, eller en av de viktigaste, påverkansfaktorerna. Styrmedel är dock ett väldigt vitt begrepp, och vilken potential olika styrmedel har för att öka användningen av ett visst material med en viss procent inom ett visst antal år har inte belysts ingående.
  • Den andra lärdomen är att det inte räcker att ändra en eller ens flera påverkansfaktorer för att skapa ett ”lyft”. De måste ändras samtidigt och koordinerat för att det verkligen ska hända något. Ett exempel: Att öka användningen av sekundära material i offentlig eller privat upphandling förutsätter att de mallar och tekniska krav som behövs för det tekniska utförandet är anpassade för dessa material. Det förutsätter att projektörerna har kunskap och verktyg för att designa en konstruktion av återvunnen råvara.
  • En tredje viktig aspekt är att många av de  experter och beslutfattare som varit  involverade i projektet upplever en Déjà vu, en förvåning och delvis frustration över att vi inte använder de överskottsmaterial vi producerar i högre utsträckning idag än vi gjorde på 90- och 00-talet.

Finns det några material i byggprocesserna som återanvänds i tillräckligt hög grad redan idag?

– Det är en stor spridning idag. Asfalt används i stor utsträckning till att göra ny asfalt. Men slaggrus från avfallsförbränning skulle kunna ha en mycket mer högvärdig användning än den har idag, och detsamma gäller för krossat betong.

Ni har tittat på framgångsrika exempel i omvärlden. Har ni hittat något bra som vi borde ta efter i Sverige?

– En viktig slutsats från de goda exemplen i Nederländerna och Frankrike vi tittat närmare på är att avsaknaden av jungfruligt råmaterial som berg inte kan förklara en hög återvinningsgrad. Motsatsen framförs ofta som ett argument i Sverige: Att vi har så mycket bra råmaterial nästan varstans i landet, och då finns ingen brist som ökar trycket för ökat återvinning. Den andra viktiga lärdomen är försöka skapa regionala lösningar som tar avstamp i industriell symbios.

Har ni sett några exempel på slösaktiga och ineffektiva metoder som enkelt hade kunnat bli mer resurssnåla?

– Jag tror inte det finns slöseri eller ineffektivitet när det kommer till konstruktion och anläggning (möjligen med en viss brasklapp för ”overengineering”, det vill säga onödiga kvalitets- eller mängdkrav som leder till mer materialförbrukning). En sak som betonades om och om igen i projektet var de slimmade produktionsprocesser med små marginaler som kräver hög och jämn kvalitet i råvara. Men när det kommer till att konstruera för resurssnål rivning och att bygga med återvunnet material finns mycket kvar att göra.

Har ni någon uppfattning om hur stor andel av det material som förbrukas idag som skulle kunna återvinnas eller återanvändas?

– Allt kan återvinnas, det är bara en fråga om insats av tid och energi! Men ska man vara realistiskt kan inte hela råmaterialförbrukningen bestå av sekundära råmaterial, men en betydande del  kan ersättas med sekundära råmaterial, alltså miljontals ton.

Vad skulle det innebära för företag, samhälle och miljö om vi fick till bättre processer för återvinning av materialen?

– Det skulle innebära en stor vinst för miljön, färre transporter och nya affärsmöjligheter.

Vem ska inte missa att läsa era rapporter?

– Vill du öka användningen av sekundära material så läs framförallt förslagen för strategin. Och har du idéer eller vill samarbete inom en eller flera av påverkansfaktorer så hör av dig!

 

Slutsatser från projektet

Projektet har kommit fram till följande slutsatser och rekommendationer inför det fortsatta arbetet att ta fram en strategi för ökad användning av sekundära råmaterial.

Vägen till End-of-Waste

Starta/initiera och systematiskt följa upp storskaliga pilotprojekt för att skapa dataunderlag om faktiska risker med användning av sekundära råmaterial som återkopplar till riskbedömningar.

Affärsmodeller för sekundära (tunga) råmaterial i konstruktion och anläggning

Utveckla benchmarking för sekundära material och användningsområden (bäst praxis) och EPD-system för eller som tydligt och objektivt sätt inkluderar sekundära råmaterial.

Kunskapsnivå och expertis om cirkulära råmaterial på bred front 

Beräkna potentialen av och förutsättningar för ökad resurseffektiv användning av sekundära råmaterial att bidra till klimatneutralitet år 2030 respektive 2045 (i förhållande till färdplaner för Bergmaterialindustrin, Betongbranschen, Bygg- och anläggningssektorn, samt Cementbranschen). Som ett underlag till detta måste ett mer omfattande och bättre dataunderlag tas fram om sekundära råmaterial.

Utveckla benchmarking och ”best practice” för resurseffektiva anläggnings- och konstruktionsprojekt, inklusive hantering och upparbetning av avfall till sekundära råmaterial.

Utveckla metoder för att tillförlitligt kunna beräkna samhälls- och miljönyttan med användning av sekundära råmaterial i anläggningsarbeten och konstruktioner.

Tekniska regelverk och riktlinjers potential 

Se över vilka tekniska krav och regler som missgynnar sekundära råmaterial, beräkna potentialen för ökad användning.

Förtydliga och eventuellt anpassa tekniska krav som utesluter sekundära råmaterial utan att det finns objektiva anledningar som minskad säkerhet eller hållbarhet ur ett livscykelperspektiv.

Anpassa tekniska ramverk så att det inte ställs högre eller mer begränsande krav på sekundära material än på jungfruliga.

Förtydliga tekniska regelverk i de delarna där olika utföranden med olika andelar av sekundära råmaterial är möjliga och leder till olika miljöpåverkan.

Slutrapport

Projektet har utöver stöd från RE:Source delfinansierats av Avfall Sverige och Energiforsks askprogram samt med bidrag från deltagande företag och myndigheter. Resultat presenteras i en huvudrapport samt i flera delrapporter. Just nu finns endast delar av slutrapporteringen i vår projektdatabas. Du hittar alla delar i projektdatabasen inom kort.

Webinarium

Den 15 oktober hålls ett kostnadsfritt webinarium som utgår från projektets resultat. Läs mer och anmäl dig här.