Innovationsagendan för hållbar resursanvändning

RE:Agendan beskriver innovationsområdet hållbar resursanvändning som syftar till att stötta lösningar som bidrar till att jordens resurser nyttjas effektivt och inom planetens gränser. Arbetet med att ta fram RE:Agendan har skett i samverkan med innovationsområdets aktörer.

Innovationsområdet hållbar resursanvändning fokuserar på hur vi bättre kan hushålla med naturens resurser. De lösningar som tas fram inom området ska exempelvis minska behovet av nya råmaterial, och optimera livslängden och användningen av material, tjänster och produkter.

Det handlar i de flesta fall om att värdet bevaras över lång tid genom långa eller multipla livscykler, maximerad nyttjandegrad samt en materialsnål användning, men kan i vissa fall innebära korta och snabba livscykler. Social och ekonomisk hållbarhet är också viktiga delar i arbetet med att få till en hållbar resursanvändning. Att bevara biologisk mångfald kommer vara avgörande för att säkerställa att vi håller oss inom planetens gränser.

År 2030 är Sverige en förebild för cirkulär och hållbar resursanvändning

  • Då designas produkter för optimalt liv och effektivt nyttjande.
  • Då finns en väl fungerande marknad för sekundära material, plattformar för delande och återvinning, samt återanvändning.
  • Då är reparation det normala igen.
  • Då lyckas vi minimera avfall.
  • Då når kunskapen och lösningarna från forskning och innovation politiken och producenter via nära samarbeten.
  • Då finns nationella data som visar på hur vi lyckats ställa om till en mer och hållbar resursanvändning, med nyckeltal för ekonomi, miljö/klimat och sociala effekter (alla planetära och sociala gränser).
  • Då har vi styrmedel som fungerar och ger verklig cirkularitet och hållbarhet.
  • Då får svenska företag ökad konkurrenskraft genom att gå från produktförsäljning till funktionsförsäljning.
  • Då drar cirkulära aktiviteter och verksamheter i Sverige till sig internationella investeringar – och genererar avkastning.
  • Då samverkar Sverige i större omfattning med nordiska länder/EU/globalt, det finns en samordning av materialflöden och system för att hantera dem.
  • Då attraherar utmaningar för cirkulär ekonomi talanger, entreprenörer och kapital – det är coolt att jobba cirkulärt och att bidra till omställningen.
  • Då har vi skapat fler arbetstillfällen och nya affärsmöjligheter.
  • Då har det blivit lätt att leva/verka cirkulärt och naturligt.

I innovationsagendan listas sju prioriteringar för att uppnå målet.

Hållbar resursanvändning är nationellt prioriterat och det finns en samordning

Kunskapsbehovet för att nå detta mål handlar om att förstå vilken typ av samordning som behövs och hur denna kan göras. Exempelvis behöver vi ta fram kunskap om:

  • Den nationella strategin för cirkulär ekonomi, med tillhörande handlingsplaner, är ett bra första steg. Tillämpad forskning och innovation kommer vara avgörande för att förverkliga strategin. Det är viktigt att den nationella strategin omfattar flera dimensioner, både för ”business-to-business” och ”business-to-consumer”.
  • Vägen mot målet; det finns idag mål uppsatta för vad vi ska uppnå på kortare och längre sikt. Att Sverige ska vara klimatneutralt 2045 och Europa 2050 är ju två övergripande mål. Men forskning behövs för att förstå hur vi ska ta oss dit och hur vi håller oss på vägen under resan.
  • Systemsyn blir nödvändig. Vi måste sammanföra befintliga agendor för klimat och cirkulär ekonomi (på det sätt som EU-kommissionen gör). Det går inte att lösa klimatutmaningen utan att se på materialutmaningen. Möjligheten till exempelvis återvinning påverkas av regelverk om kemikalier med mera. Gör vi rätt saker? Arbetar vi med rätt materialströmmar? Vilka materialströmmar påverkar de planetära gränserna mest, idag och om 10-20 år? Här behövs regelbundna studier av materialströmmars, ämnens och produkters miljöpåverkan ur systemperspektiv.
  • Vi behöver veta när det cirkulära är hållbart och när vår strävan efter cirkularitet istället kan resultera i en negativ miljöpåverkan? Vi behöver också prioritera områden med stor potential, så att vi går från enskilda affärsinitiativ till hållbara systemlösningar. Forskning och ny kunskap möjliggör en tydlig bild av nuläge, framtid och behov av prioriteringar och samordning för att uppnå effekt. Men för att kunna generera en tydlig bild finns ett stort behov av innovativa lösningar, till exempel inom spårbarhet för produkter och material, så att vi i realtid kan se var, hur och hur mycket material och produkter som används i samhället. Härigenom skulle vi kunna få en bild av var och hur insatser bör prioriteras och samordnas för en mer hållbar resursanvändning, och därigenom kunna ta fram mer effektiva åtgärder.

Ändamålsenlig policy/lagstiftning

  • Hållbar resursanvändning är nationellt prioriterat och det finns en samordning
  • Ändamålsenlig policy/lagstiftning
  • Samverkan och påverkan inom EU och globalt
  • Relevanta prestationsmått och uppföljning
  • Relevant kunskapsnivå – rätt kunskap på rätt plats
  • Hållbar resursanvändning är en naturlig integrerad del av samhället
  • Konkurrenskraftigt näringsliv – industrin och kapitalet satsar