Kraftfulla strategier för en cirkulär omställning

RE:Sources innovationsområde, resurs- och avfallshantering, har utvidgats de senaste åren för att omfatta mer av en produkts livscykel.
Frågan är hur det ska definieras inför det fortsatta arbetet. Handlar det om resurseffektivitet, giftfria och resurssnåla kretslopp, hållbar materialanvändning eller kanske cirkulär ekonomi?
Nu bjuder RE:Source in aktörer från näringsliv, samhälle och forskning att bidra till arbetet. Anmäl ert intresse senast 8 februari 2018.

Syfte

Syftet med arbetet är att skapa förutsättningar för kraftfulla planer, strategier och aktiviteter som bidrar till förnyelse av innovationsområdet och konkurrenskraft för Sverige.

För att kraftfulla strategier ska kunna formuleras och bli verksamma måste innovationsområdet tydliggöras. Många begrepp används i dag, exempelvis cirkulär ekonomi, hållbar tillväxt, avfallshantering, resurshantering, kretslopp, hållbar konsumtion, energisystem, resurseffektivitet, produktcykel och fossilfritt. Vad betyder dessa? Och hur förhåller sig de till cirkulär omställning?

Mål

RE:Sources mål med arbetet är att beskriva syfte och avgränsningar när del gäller innovationsområdet cirkulär omställning.

Förväntade resultat
  • En delrapport från varje arbetsgrupp som redovisar gruppens slutsatser och förslag till syfte, avgränsning och prioriteringar.
  • Strategiska avgränsningar och koordineringsbehov för avfalls- och resursområdet i den cirkulära omställningen är belysta och dess för- och nackdelar översiktligt beskrivna i en sammanfattande rapport.

Resultatet kan användas vid nationell planering, exempelvis nationell strategi för cirkulär ekonomi, men också det nationella programmet för förebyggande av avfall. Resultatet kan också vara av värde för utveckling av innovationsagendan och som underlag för RE:Sources programförklaring för etapp 2.

Genomförande och grov tidplan

Frågeställningen är Hur bör vi planera för den cirkulära omställningen? Tre arbetsgrupper om 3-4 personer får uppdraget att ta fram en idé om syfte, avgränsning och prioritering. För att skapa dynamik vill vi ha tre olika grupper av aktörer: en med representanter för näringsliv, en för samhälle och en för forskare. Varje grupp ska på upp till fem sidor beskriva sin tanke kring syfte och avgränsning samt fördelar och nackdelar.

Arbetet ska utföras under mars 2018 och det är upp till varje grupp att bestämma hur man väljer att genomföra sitt arbete. Uppskattad arbetstid för varje deltagare är cirka 30 timmar. RE:Source kommer att kalla till ett uppstartsmöte i Göteborg den 8 mars med alla projektgrupperna samt till en avstämning under arbetet.

På programstyrelsemötet den 18 april presenteras och diskuteras gruppernas idéer. Därefter ska RE:Sources programledning göra en sammanfattande rapport, som belyser resultatet och uppkomna frågeställningar och presenterar ett förslag till definition. Rapporten ska presenteras vid RE:Sources strategidag den 11 september.

RE:Source allokerar upp till 200 000 kronor i offentliga medel till gruppernas arbete. Samfinansiering sker med motsvarande resurser genom eget arbete.

Aktörskonstellation

RE:Source bjuder in alla som är intresserade av att bidra till arbetet i någon av de tre arbetsgrupperna.
Ansökan ska skickas till evalena.blomqvist@resource-sip.se senast den 8 februari.
I ansökan ska endast följande frågor besvaras.

  1. Relevans/Potential:
    • Ange titel på tre uppdrag som du tycker visar på relevant kunskap för uppdraget
    • Namnge tre nätverk som du har kontakt med som beskriver ditt arbete och förankring som kan vara till nytta för uppdraget
  2. Genomförande: Ange din tillgänglighet för uppdrag genom att välja något av graderingen
    • Mycket god (stor flexibilitet i vilka dagar och tider när uppdraget kan genomföras)
    • God
    • Begränsad (ett antal tydliga dagar då uppdraget kan genomföras)
  3. Aktörskonstellation: Välj max två ord som beskriver dina personliga färdigheter i en grupp (analyserande, expert, genomförare, kreativ, lång erfarenhet, ny kompetens för innovationsområdet, nätverkande, projektledare, slutförare, stort kontaktnät, visionär)

Förslagen till vilka personer som ska ingå i arbetsgrupperna kommer baseras på att det finns en bred och representativ kompetens för respektive aktörsgrupp. Sammansättningen av de tre arbetsgrupperna beslutas av programstyrelsen och presenteras senast den 16 februari.

Bakgrund

Sedan lång tid har begreppet ”avfall” varit utgångspunkt för planering, policyformulering och åtgärder. Exempel på detta är kommunala och nationella avfallsplaner. I stora delar har avfall också fungerat som avgränsning för propositioner och EU-arbete. På samma sätt har det funnits planer för kemikalieanvändning. Det har varit ovanligare med planer som avsett effektiv användning av material (jämför med energieffektivisering).

Stegvis har en utveckling skett mot att försöka ta in större delar av en produkts livscykel. Tidiga exempel på det är kretsloppstänkande och producentansvar. På senare tid har begreppet ”cirkulär ekonomi” varit utgångspunkt för formulerandet av strategier, exempelvis EU:s strategi för cirkulär ekonomi men också Nederländernas och Finlands strategier. Dessa ersätter inte avfallsplaner men innefattar avfallsfrågor. Sveriges regering har också i regeringsförklaringen uttalat att man avser att ta fram en nationell strategi för cirkulär ekonomi.

Baserat på andra länders strategier för cirkulär ekonomi ser vi en risk med att formulera strategier för ett område som inte är väl definierat och avgränsat. Risken är att strategin blir otydlig och oskarp och att de innefattar mål och handlingsplaner för mänskliga rättigheter, fossiloberoende, resurshantering, klimatproblematik och plast i havet. Exempelvis finns det enligt en artikel minst 114 definitioner av cirkulär ekonomi[1]. Det är vår utgångspunkt att det är positivt att planera och utforma styrmedel för ett större område än avfallsledet. För att få strategier skarpa och tydliga krävs dock att området är tydligt beskrivet och dess för nackdelar är analyserat.

Innovationsområdet, resurs- och avfallshantering, har utvecklats och utvidgats mycket de senaste åren. Om ett större område än avfall väljs väcker det samtidigt ett behov av att tydliggöra syftet med att välja just det området, hur området ska avgränsas och vad som prioriteras, exempelvis behov av koordinering med andra områden. Detta gäller oavsett vilket begrepp som väljs av exempelvis resurseffektivitet, giftfria och resurssnåla kretslopp och hållbar materialanvändning och cirkulär ekonomi. Ett för stort område gör planeringen otymplig och svåröverskådlig och riskerar att bli intressant för ingen, snarare än för alla. När ett begrepp är tydliggjort kan för- och nackdelar med avgränsningar också bli tydliga och med det prioriterade frågor och utvecklingsbehov. Behovet av avgränsning och synen på exempelvis ordet avfall är tydligt i programstyrelsens diskussioner.

Utgångspunkten för arbetet är avfall och resurshantering. Att avfall uppstår och finns är en utmaning för den cirkulära omställningen. Det finns andra utmaningar som också påverkar eller berör den cirkulära omställningen, exempelvis energianvändning, hållbarhet, produktion och konsumtion. I dag saknas en tydlighet hur avgränsningar och prioriteringar ska göras.

 

[1] Julian Kirchherr, Denise Reike, Marko Hekkert, 2017, Conceptualizing the circular economy: An analysis of 114 definitions