Sätt värde på materialet – det ger ekonomiskt intresse

Att använda material flera gånger ger en ekonomisk vinst. Detta blir tydligt genom ett RE:Source-projekt som visar hur material förlorar i värde genom dagens hantering, och som presenterades vid ett seminarium den 18 januari.
– Ett fokus på ekonomin gör cirkulär ekonomi mer relevant för näringslivet, säger projektledaren Per Klevnäs.

Om du betalar 100 kronor för råvaror, hur mycket av den summan finns kvar efter en användningscykel? Det är grundfrågan för projektet Ett värdebeständigt svenskt materialsystem, där ledande svenska industri- och återvinningsföretag har samarbetat. Projektet har genomförts av Återvinningsindustrierna och konsultfirman Material Economics, med ekonomiskt stöd från RE:Source.

– Denna rapport är att lysande exempel på RE:Sources viktiga roll att ta fram faktabaserat underlag som beslutsfattare – politiker, offentlig verksamhet, näringsliv och  utbildning – kan använda för att fatta bra beslut inom sin verksamhet, säger RE:Sources programchef Evalena Blomqvist.

Viktigare att mäta värde än vikt och volym

I dag mäts återvinning i ton och kubikmeter. Och det finns ett större intresse för insamling än för vad som verkligen blir till nytt material.

– Vi får inte ekonomiska vinster av ökade insamlingsmål. Om vi verkligen vill ha en cirkulär ekonomi – där vi flyttar fokus från avfall till materialproduktion – måste vi förstå de ekonomiska värdena, säger projektledaren Per Klevnäs från Material Economics.

– Vi får en helt annan uppmärksamhet från näringslivet, men även från politikerna, när vi talar om materialens värde. Det är också viktigt för miljövinster, eftersom värdebeständiga material har mycket större chans att bli ett realistiskt alternativ till ny materialproduktion.

Förbluffande stora förluster

Projektet har arbetat fram en metod som visar vad värdeförlusterna beror på och vad man kan göra åt dem.

– Vi har kunnat räkna fram hur förbluffande stora förlusterna faktiskt är, säger Per Klevnäs. Offentlig statistik ger lätt intrycket att vi redan är mycket cirkulära. Vår studie visar tvärtom att vi har lång väg kvar – det finns många viktiga möjligheter att återta värden som vi i dag förlorar.

Projektet redovisade detta vid ett frukostseminarium den 18 januari. Länk till den rapport de då lämnade finns längst ner.

Djupdykningar i flera materialflöden

Här är några resultat om vissa av de material som projektet har undersökt:

  • Plast: Trots återvinning bränns det mesta, så större delen av värdet går förlorat. Åtgärder behövs genom hela värdekedjan. Tillverkande bolag som använder plast måste börja tänka på om det går att skapa ett bra sekundärmaterial av deras produkter.
  • Stål: Ett över lag välskött flöde, ändå förloras värde bland annat genom nedgradering av stål och legeringsvärden som inte tas tillvara. En mer specialiserad marknad för högkvalitativa sekundära metaller är en viktig industriell möjlighet för svensk industri.
  • Aluminium: Stora mängder förloras i stället för att bli till nytt material. Det sker också kvalitetsförluster då aluminium legeras, en fråga som kan växa stort i betydelse. Fler slutna kretslopp, som i dag finns för aluminiumburkar, skulle kunna motverka detta.
  • Andra material: Fallstudier inom wellpapp, frityrolja och produktgrupper som fordon och byggnader visar att bilden av höga värdeförluster är regel snarare än undantag.
En industriell möjlighet

Studien anser att bättre materialhantering är en spännande industrimöjlighet för Sverige.

– Sverige kan vara ett föregångsland på det här området, säger Per Klevnäs. Vi har en framgångsrik materialindustri, internationellt tongivande tillverkande bolag inom allt från möbler till fordon och textilier, världsledande materialkunnande och en bevisad förmåga till framsynta industrisamarbeten. Det är svårt att tänka sig en bättre utgångspunkt!

Samarbete behövs på internationell nivå

Det är viktigt att skapa samarbetsplattformar kring dessa frågor – helst på europeisk nivå, annars nordisk, enligt projektet. En annan väg framåt är att politiker ställer krav på att produkter som sätts på marknaden designas så att de går att återvinna. Flera frågor kan behöva lyftas till EU-nivå, eftersom tillverkningen sker i olika länder.

Projektet har utförts i samarbete med Återvinningsindustrierna och ett antal av dess medlemsföretag. Det har även samlat tillverkande företag som NCC, SSAB, Electrolux och McDonalds, samt forskare vid KTH, Chalmers och Linköpings universitet.

Projektet kommer att presenteras på RE:Sources resultatdag den 17 april.

Rapport från projektet  Ett värdebeständigt svenskt materialsystem

Resultaten har rapporterats i flera medier:
Svenska Dagbladet: Svenskarna källsorterar – men plasten bränns upp
Dagens Nyheter Debatt: ”Sverige förlorar 42 miljarder årligen på dålig återvinning”
Vetenskapsradion: Stort slöseri – mycket plast återvinns inte